Fast mellan två världar

En bok som Andrea här på Bibliophilia utnämnde till den bästa bok hon läst 2016? Ja, men då är det klart att jag blir nyfiken och också vill läsa den! I många fall har vi samma smak men inte alltid så hur skulle det gå den här gången?

Mambo i Chinatown av Jean Kwok. Bazar förlag, 2016.

I Mambo i Chinatown av Jean Kwok möter vi den drygt 20 åriga Charlie som bor med sin kinesiske pappa och lillasystern Lisa i Chinatown. Charlie är fast mellan två världar; dels det USA där hon föddes och växte upp och dels faderns riter och trosföreställningar från sitt Kina.

Charlie har aldrig känt att hon varit bra på något men när hon får jobb som receptionist på en dansstudio öppnas en ny värld för henne där hon märker att hon faktiskt duger. Samtidigt mår hennes lillasyster dåligt och oron för Lisa ligger som en stor klump i Charlies mage. Pappan vill använda kinesisk naturmedicin och vägrar ta Lisa till sjukhuset. Men Lisa blir bara sämre och sämre…

Bästa beskrivningen av familjeband jag läst

Efter att ha sträckläst Mambo i Chinatown och tyckt att tågresorna till och från jobbet varit alldeles för korta (jag ville ju fortsätta läsa!) konstaterar jag att jag håller med om att detta är en riktigt bra bok. Det är en feelgood som med värme och humor behandlar de problem andra generationens invandrare står inför.

Det är också en av de bästa beskrivningar av familjeband jag läst. Kwok lyckas på ett så smidigt sätt visa hur kärleken mellan systrarna får dem att pendla mellan närhet och frustration. Ibland är det just omtanken om varandra som driver in klossar mellan dem. Men i slutändan kan inget komma mellan denna duo.

Andrea har skrivit en utmärkt och genomtänkt recension av Mambo i Chinatown. Läs den gärna här.

Marika

Skrivet av Marika

Tycker att man ska läsa det man känner för att läsa. Läser allt från Anna Karenina till facklitteratur om psykologi till Charlaine Harris True Blood-serie.

De som inte fick varandra

Linnés dotter Lisa Stina och hans lärjunge Daniel växer upp tillsammans. Mellan dem finns ett samförstånd och en speciell slags värme. Men medan Daniel ger sig ut i världen för att utforska botaniken blir Lisa Stina kvar i Uppsala. De kommer aldrig att mötas igen, men alltid finnas i varandras tankar.

Den som jag trodde skulle göra mig lycklig av Christina Wahldén. Norstedts, 2014.

Den som jag trodde skulle göra mig lycklig av Christina Wahldén är en eftertänksam bok med två tydliga teman. Det ena är kärleken som inte får sitt lyckliga slut, löftet om lyckan som aldrig blir verklighet på grund av overksamheten hos de berörda. Lisa Stina och Daniel låter omständigheterna bestämma deras öden. De accepterar det andra bestämmer åt dem och låter det geografiska avståndet skilja dem åt. Samtidigt glömmer de aldrig varandra.

Det andra temat är kvinnans lott på denna tid. Lisa Stina är intelligent och har läshuvud. Men hon tas inte på allvar av sin berömde far utan får se hur den lättsinnige brodern förväntas förvalta Linnés arv. Som så många andra kvinnor får Lisa Stina stå för markservicen och hennes tid och ork äts upp av vardagliga, praktiska bestyr.

Vackert skriven bok som kommer växa i mitt minne

Den som jag trodde skulle göra mig lycklig är en vackert skriven bok med en intressant handling. Men det blir som när man ser en främmande person och intellektuellt förstår att denne ser bra ut samtidigt som man inte berörs eller attraheras av skönheten.

Jag tror dock att detta är en bok som kommer att växa i mitt minne med tiden. Medan jag läser den skummar jag dock utläggningar över blommor och träd och överväldigas av hopplösheten historien andas.

Marika

Skrivet av Marika

Tycker att man ska läsa det man känner för att läsa. Läser allt från Anna Karenina till facklitteratur om psykologi till Charlaine Harris True Blood-serie.

Kvinnors liv och ställning i 1700-talets Stockholm – missa inte Laestadius Larssons romaner

Vi på Bibliophilia älskar historiska romaner. En välresearchad och välskriven sådan kan bli både en gripande läsupplevelse samtidigt som det är en historielektion. Anna Laestadius Larsson är, enligt mig, en av de bästa författarna inom den genren just nu. Hennes specialitet är att belysa hur kvinnors liv sett ut genom historien.

Jag har precis lyssnat färdigt på Anna Laestadius Larssons roman Hilma, som är baserad på Hilma af Klints fascinerande liv. Det är en bra bok, men den slår inte Laestadius Larssons trilogi om kvinnorna i Gustav III:s närhet i 1700-talets Stockholm. Det är böcker som lämnade stort avtryck hos mig och som jag kan tänka mig att läsa om framöver. Därför vill jag tipsa om dem igen.

Barnbruden, Pottungen och Räfvhonan av Anna Laestadius Larsson. Piratförlaget 2013, 2014 och 2015.
Barnbruden – första boken

I juni 1774 anländer Hedvig Elisabeth Charlotta till Stockholm från Tyskland. Hon är femton år gammal och den yngsta kungliga bruden i Sveriges historia. Gustav III och hans hov har förberett ett ståtligt mottagande. Förväntningarna på flickan är höga, hon ska gifta sig med kungens bror Karl och skänka landet den tronarvinge man så länge väntat på.

Den omsvärmade adelsfröken Sophie von Fersen förbannar tyst sin mor som tvingar henne att passa upp på den trilskande tyska barnrumpan, i tankarna är hon på bal i prins Fredriks armar. Och långt under slottets vackra paradvåningar vaknar Pottungen – den stumma flickan som tar hand om andras skit.

Pottungen – andra boken

Det är mars 1792 och Gustav III ligger död på Stockholms slott. På balkongen visar den nye regenten hertig Karl upp sig för folket. På borggården nedanför står Johanna som en gång var slottets pottunge med ett krampaktigt grepp om sin son Nils. Hon om någon vet vad hertigen är kapabel till.

I Stockholm lurar kopplerskor på krogarna, plitar griper lösdriverskor på gatorna och för en ogift mor är de flesta försörjningsmöjligheter stängda. Men Johanna är ändå fast besluten att glömma det som varit och skapa sig ett bättre liv. Hon vet bara inte hur.

Inne i slottets förgyllda salar drömmer hertiginnan Charlotta om inflytande och makt. Tillsammans med sin hovmästarinna Sophie samlar hon tidens vittra fruntimmer i den hemliga kvinnosalongen Blåstrumporna.

Räfvhonan – tredje boken

Det är juni 1810 och på terrassen till det Fersenska palatset brinner det en eld. Grevinnan Sophie Piper rör sig oroligt fram och tillbaka, göder elden med brev och avskrifter som under inga omständigheter får hamna i orätta händer. På Stockholms gator hörs pöbeln ryta: De ska hänga räfvhonan i hennes egna tarmar och sedan supera på Haga.

Där förbereder sig drottning Charlotta på flykt. En båt väntar nere i Brunnsviken för att föra henne bort om folket bestämmer sig för att anfalla slottet. De är båda offer för en omsorgsfullt planerad hatkampanj som dirigeras från Glada tackan. En krog som ägs av Johanna, som en gång kallades Pottungen och var Charlottas tjänsteflicka.

Fantastiska karaktärer ger 1700-talets Stockholm liv

Det dessa tre böcker har gemensamt är att de är fyllda av fantastiska karaktärer, från samhällets alla delar. Det är en blandning av kungligheter, hovfolk, roddarmadamer, krogägare och prostituerade, baserade på människor som har funnits i verkligheten eller helt påhittade personer. Men tillsammans ger de en bild av hur det var att leva som kvinna i Stockholm under 1700-talet, i alla samhällsklasser.

Andrea__

Skrivet av Andrea

Driver Bibliophilia.se. Läser allt som intresserar, vilket är det mesta. Tycker att all sorts litteratur fyller en funktion och att det inte finns någon litteratur som är finare än någon annan.

Böcker, kärlek och Skottland

En bok som handlar om böcker och kärlek och som utspelas i Skottland, kan det bli bättre? Nej knappast, om ni frågar mig! I Den lilla bokhandeln runt hörnet av Jenny Colgan finns just denna cocktail. Och det innebär en riktigt avslappnande lässtund.

Den lilla bokhandeln runt hörnet av Jenny Colgan. Massolit förlag, 2017.

Nina är en sådan där person som älskar böcker så till den milda grad att hon nästan inte är medveten om verkligheten omkring henne. Och hon är lycklig med det livet.

Men ibland väljer man inte själv hur livet ska förbli, och ibland kan en oönskad förändring leda till att livet blir ännu bättre.

När biblioteksfilialen Nina jobbar på läggs ner får personalen gå en kurs som handlar om att få sina drömmar att gå i uppfyllelse. När hon nu står utan jobb ger detta Nina den kick och motivation hon så väl behöver.

Hon vill starta en kringresande bokhandel, nå människor som har långt till affärer och bibliotek och para ihop rätt person med rätt bok, bli en slags bok matchmaker helt enkelt.

För att göra det måste hon flytta till Skottland och där står hon inför sitt livs utmaning: ny omgivning, nya människor och en varubuss full av överblivna biblioteksböcker.

När hon nu landar i verkligheten upptäcker hon att det här med att hantera människor både är svårt och rätt fantastiskt. Hon möter tågarbetaren Marek med de sorgsna ögonen, den pragmatiske och tjurige bonden Lennox och ett antal skotska original som verkar bo på byns pub.

Livet utanför böckernas värld innebär dock att Nina måste ta itu både med en massa praktiska problem, och att hon själv, nu när hon har direktkontakt med människor av kött och blod, blir sårbar. Är det värt risken att få sitt hjärta krossat?

Mysig verklighetsflykt

Har man läst Colgans böcker om Det lilla bageriet på strandpromenaden känner man igen sig i Den lilla bokhandeln runt hörnet. Det gäller bakgrundshistorien om att bryta upp och starta på nytt på en främmande plats, att lämna en ekonomisk trygghet och följa sin dröm och även storyns romantiska förvecklingar.

Med andra ord är Colgans böcker en riktig verklighetsflykt, ett sätt att drömma sig bort en stund. Jag som läsare känner mig som att jag blivit förflyttad till en plats där en sprakande brasa, en varm filt omkring mig och en kopp ångande hett te är obligatoriska.

Med teman som böcker och bakverk, pittoreska omgivningar, starka män med dragningskraft och dramatiska händelser, hur kan det bli annat än ett riktigt opretentiös och njutbar läsupplevelse?

Marika

Skrivet av Marika

Tycker att man ska läsa det man känner för att läsa. Läser allt från Anna Karenina till facklitteratur om psykologi till Charlaine Harris True Blood-serie.

Tiden före Pride och regnbågsflaggor

Att växa upp med vetskap om att man är annorlunda, inte riktigt veta hur man skiljer sig från andra och att behöva ta omgivningens fördömande handlar Johan Ehns nyutkomna ungdomsroman Down under om.

Down under av Johan Ehn. Lilla Piratförlaget, 2017.

Jim sitter på ett flygplan från Sverige till Nya Zeeland. Han vill lämna allt som hänt bakom sig och starta på nytt på ett ställe där han själv kan välja vem han ska vara.

Jim är nitton år, året är 1987 och han ska få bo hos sin farbror och hans familj tills han fått jobb och kan betala för en egen lägenhet. Men en kväll hämtar hans faster honom efter jobbet och lämnar av honom utanför ett hostel. Familjen har förstått att Jim är homosexuell och därför vill de inte ha honom kvar.

Detta blir startskottet för en hisnande resa för Jim, där han balanserar mellan destruktivitet och att få ordning i sitt liv. Steg för steg närmar han sig förståelse för vem han är och vad han gjort. Men hur ska Jims livs resa sluta?

För den yngre generationen

Down under startar i högt tempo, mitt i handlingens centrum, och det känns som att jag hamnat i en thriller. Jim är på väg ut på ett äventyr på andra sidan jorden och bara ledtrådar ges till varför han så ivrigt vill bort från Sverige.

Genom att kapitlen växelvis utspelas i ”nuet” och växelvis gör nedslag i dåtiden, Jims skolgång, vilken dominerades av utanförskap och mobbing, får jag som läsare långsamt insikt i vad som ligger bakom Jims flykt och hans starka drivkraft att skapa ett nytt liv.

Men efter att ha läst en tredjedel av boken inser jag att jag tappat intresset. Orsaken är att jag känner igen historien från många andra böcker jag läst. Redan i början av 1990-talet läste jag den i Jonas Gardells då banbrytande roman En komikers uppväxt.

Med detta vill jag inte på något sätt förminska Ehns upplevelser, boken anges vara delvis självbiografisk. Jag tror också att för den yngre generation som inte varit med under den utveckling mot acceptans för olika sexuell läggning som skett de senaste 30 åren, så kan Down under ge något.

För mig blir romanen dock tyvärr bara en upprepning av böcker jag tidigare läst.

Marika

Skrivet av Marika

Tycker att man ska läsa det man känner för att läsa. Läser allt från Anna Karenina till facklitteratur om psykologi till Charlaine Harris True Blood-serie.

Tack och hej Lenù och Lila

Så var det över, jag har läst den sista sidan i den sista boken om barndomsvännerna Lenù och Lila av Elena Ferrante. Det känns tomt.

Det förlorade barnet av Elena Ferrante. Norstedts, 2017.

Ferrantes Neapelkvartett har tagit världen med storm. Jag hör människor prata om böckerna, jag ser dem fint uppställda i alla bokhandlar och jag ser människor stå på tågperrongen och läsa dem i väntan på tågen.

Jag själv, som så ofta blir besviken av de böcker alla talar om, åkte också dit, jag försvann in i den tuffa värld de två väninnorna bebor, jag följde med frustration deras vindlande vänskap. Och blev på slutet sorgsen över de livsöden som drabbade deras ungdomsvänner.

Motsträvig att börja läsa

När den efterlängtade fjärde och avslutande delen, Det försvunna barnet, till slut låg framför mig blev jag plötsligt motsträvig till att börja läsa den. Jag hade sett fram emot den men när den väl var där ville jag inte riktigt börja.

Jag tror det hade två orsaker. Den första naturligtvis att när boken väl var utläst så var det över. Och det skulle bli litegrann som att ta farväl av en vän.

Men det andra och tyngst vägande skälet är att böckerna är så känslomässigt komplexa, fulla av förbjudna eller åtminstone skamfyllda känslor som avundsjuka, svartsjuka, självhävdelse och självförakt.

För vänskapen mellan Elena och Lila är inte lätt och alla dessa känslor ryms där. Men där finns också äkta tillgivenhet, trofasthet och lojalitet. Och en gemensam kamp för att vara sann mot sig själv och inte låta livet bestämmas av män som i sin tur tvingas vara macho, av fattigdom och av kriminalitet.

Ge böckerna en chans

Böckerna är skrivna på ett språk som är rakt på sak, och som därför förstärker de känslor som förmedlas. Jag har läst den svenska översättningen så översättaren behöver också få en ros här. Att kapitlen är korta gör att det blir svårt att lägga den ifrån sig. Jag tänker hela tiden ”bara ett kapitel till, sedan ska jag ta itu med verkligheten”.

Så vad finns kvar att säga? Till dem som inte läst Neapelkvartetten än vill jag säga: ”Det tar några sidor att komma in i historien, men ge det en chans, det kommer att löna sig”. Och till Elena Ferrante, vem du nu än är: ”Tack!”

Marika

Skrivet av Marika

Tycker att man ska läsa det man känner för att läsa. Läser allt från Anna Karenina till facklitteratur om psykologi till Charlaine Harris True Blood-serie.

Fascinerande konspirationsteorier

När en händelse lämnar svallvågor efter sig kan vi vara säkra på att det snart kommer att dyka upp konspirationsteorier kring dem. Morden på Olof Palme och John F Kennedy, månlandningen och 9/11. Alla är de stora händelser där de officiella rapporterna inte godtagits i alla läger utan misstänksamheten mot de offentliga institutionerna har lett till att konspirationsteorier flödat.

Konspirationsteorierna och verkligheten. Sex historiska gåtor av Erik Åsard. Historiska media, 2015.

Låt oss vara ärliga, de flesta av oss är fascinerade av gåtor. Vi vill veta vad som egentligen hände. Men i många fall finns obestridliga fakta, händelsen är ingen gåta. Ändå tar man fasta på små oklarheter eller misstag i en utredning och använder det som grund för att påstå att det finns en konspiration. The howls are not what they seem to be, som det uttrycks i Twin Peaks.

Sex intressanta händelser

Erik Åsard fokuserar i boken Konspirationsteorierna och verkligheten på sex händelser som lett till mycken spekulation. Han beskriver händelseförloppet, tittar på utredningarna om dem och går sedan igenom de mest kända konspirationsteorier som dykt upp i dess kölvatten.

Åsards utgångspunkt är dels att den enklaste förklaringen oftast är den riktiga och hans kritik mot konspirationsteorier att de tar fasta på ett par fakta, spinner en väv av frågetecken kring dem och ignorerar övrig bevisning.

Åsards genomgång och kritik mot konspirationsteorierna är intressant läsning. Dock är det den historiska aspekten och levnadsbeskrivningarna som jag har mest nöje av. I de sex kapitlen får vi en överskådlig bild av:

  • flygaresset Charles Lindbergh vars son kidnappades och mördades
  • nazisten Rudolf Hess som flög till Skottland för att mäkla fred under brinnande krig
  • judarnas liv i Europa i anslutning till frågan om vem som angav Anne Frank och hennes familj
  • Dag Hammarskjölds fantastiska karriär som slutade i en flygkrasch på väg att mäkla fred i oroligheter kring Kongo
  • Lee Harvey Oswald som skrevs in i historien genom mordet på John F Kennedy
  • dagen vi aldrig kommer att glömma, 9/11.

Marika

Skrivet av Marika

Tycker att man ska läsa det man känner för att läsa. Läser allt från Anna Karenina till facklitteratur om psykologi till Charlaine Harris True Blood-serie.

Böcker jag läste i augusti

Jag recenserar inte alla böcker jag läser här på bloggen. Det kan beror på olika saker, som att jag inte vill läsa ut boken och därför inte tycker det är rättvist att recensera den. Eller så är det som det blev med några böcker som jag läste under augusti: böcker som jag tycker är bra men som inte gjorde ett tillräckligt stort intryck för att recensera. Dock tycker jag att de förtjänas att omnämnas, så här blir en snabb sammanfattning av alla böcker jag läste i augusti månad.

Annabelle av Lina Bengtsdotter. Deckare. Ung kvinna försvinner i ett litet västgötskt samhälle, en från Stockholm inkallad kommisarie ställs inför sin tuffa uppväxt samtidigt som hon letar efter flickan. Jag brukar normalt inte vara förjust i deckare, men gillade den här skarpt.

Hon som vakar av Caroline Eriksson. Thriller. Författare med skrivkramp flyttar in i ett radhusområde efter att ha separerat från sin man och inser att familjen i huset mittemot har problem. Ännu en fullträff från Caroline Eriksson som jag sträckläste.

Omgiven av idioter av Thomas Erikson. Facklitteratur. Konkret och underhållande om en av världens mest spridda metoder för att sortera olikheterna inom mänsklig kommunikation. Intressant och lärorikt om olika personlighetstyper, men såklart är inte människor lika svartvita och inrutade som skildras i boken.

Poppy Pym & Faraos förbannelse av Laura Wood. Barn. Poppy är uppväxt på en cirkus, så när egyptiska reliker ställs ut på internatskolan hon går på har hon lite annorlunda metoder för att hantera de mysterier som följer med utställningen. Barnbok som har jämförts med Harry Potter-serien och som jag därför var nyfiken på. Den visade sig vara helt okej, men inte alls i närheten av J.K. Rowlings böcker.

Spetälskesjukhuset av Camilla Lagerqvist. Barn. Elly spenderar sommarlovet hos sin mormor, som bor i närheten av ett gammalt spetälskesjukhus där Elly blir vän med Saga. Spännande och gripande spökhistoria som jag hade älskat som barn men som jag hade behållning av även nu.

Tårar i havet av Ruta Sepetys. Ungdom, historisk roman. Om människor på flykt under andra världskriget och historiens största fartygskatastrof som nästan är helt okänd. Gripande historielektion om andra världskrigets fasor, av en författare som inte fegar när hon väljer ämnen och briljerar i alla sina böcker.

Andrea__

Skrivet av Andrea

Driver Bibliophilia.se. Läser allt som intresserar, vilket är det mesta. Tycker att all sorts litteratur fyller en funktion och att det inte finns någon litteratur som är finare än någon annan.

Hon som vakar: Ännu en stark bok av Caroline Eriksson

Caroline Eriksson är en mästare på psykologiska thrillers. Hon som vakar utspelar sig i en vardaglig miljö, där allt på ytan ser ut att vara som det ska.

Hon som vakar av Caroline Eriksson. Forum bokförlag, 2017.

Elena och hennes man har valt att separera på prov i tre månader. Nu bor hon tillfälligt i ett radhus, där hon i stort sett har isolerat sig. Den enda hon har regelbunden kontakt med är sin syster. Det är egentligen meningen att hon ska börja på en ny roman. Men just nu är hon inte bara en kvinna vars äktenskap är på väg att haverera, hon är dessutom en författare med skrivkramp.

För att få tiden att gå börjar hon iaktta familjen som bor i huset mittemot. Till ytan verkar de vara en vanlig, fungerande familj, men Elena inser snart att ett mörkt drama pågår bakom fasaden. Hon lär känna tonårssonen i familjen, Leo Storm, och får sina farhågor bekräftade. Det blir tydligt att Leos mamma är en kvinna med ett mörkt förflutet, en kvinna kapabel till fruktansvärda handlingar. Elena dras in i en karusell som snurrar allt snabbare och som snart hotar att leda till katastrof för både henne och familjen Storm.

En sträckläsarbok

Caroline Erikssons största styrka som författare är hennes sätt att beskriva psykologin bakom människors beteende. Hon är en mästare på att få mig som läsare att leva mig in i det mentala tillståndet hos karaktärerna. Det går verkligen att förstå deras ångest, förvirring och annat som de kan tänkas känna, och då också få någon slags förståelse för varför de agerar på de sätt de gör.

I Hon som vakar använder hon denna talang till att skapa en roman där det är svårt för läsaren att avgöra vad som är verklighet och vad som är inbillning. Det ligger något drömskt över vissa delar av boken, vilket spär på känslan av att inte ha kontroll, att huvudkaraktären inte kan styra sina känslor och impulser, vilket är obehagligt.

Det här är en riktig ”bara ett kapitel till-bok”, jag kunde inte låta bli att sträckläsa den. Den är spännande och samtidigt gripande eftersom karaktärerna är vanliga människor, som vi stöter på varje dag i vardagen.

Jag rekommenderar alla Erikssons böcker. Hon har tidigare gett ut Djävulen hjälpte mig, Inga gudar jämte mig och De försvunna.

Andrea__

Skrivet av Andrea

Driver Bibliophilia.se. Läser allt som intresserar, vilket är det mesta. Tycker att all sorts litteratur fyller en funktion och att det inte finns någon litteratur som är finare än någon annan.

Vad man inte vet om sin syster

Lena Ackebo har varit verksam i många år som serietecknare. När hon nu även börjat skriva romaner möter vi i Världens vackraste man två systrar som aldrig förstått sig på varandra.

Världens vackraste man av Lena Ackebo. Natur & Kultur, 2016.

På Österlen bor hemmafrun Barbro med sin man i ett idylliskt hus med stor trädgård. Hennes liv kretsar kring maken, barnen och barnbarnen. I Stockholm bor systern Mona, en pensionerad lärare, med sin man. Hennes liv består av böcker och resor.

De två systrarna har levt väldigt olika liv och har också helt olika minnen av barndomen. Medan Mona kommer ihåg en alkoholiserad pappa och en sjuk mamma kommer Barbro ihåg två underbara föräldrar. De två systrarna som aldrig stått varandra nära hamnar därför konstant på kollisionskurs.

Men så tar Barbro tag i relationen och bjuder med sig Mona på en semesterresa till Mallorca. Där ska de, utan alla distraktioner i form av andra familjemedlemmar, och i den avslappnade miljön i charterparadiset, äta gott, njuta av solen och äntligen komma varandra nära.

Väl där är det inte mycket som går som Barbro tänkt sig. Mona blir förblindad av den charmige pubägaren Albert medan Barbro drar på sig en rejäl förkylning och blir sängliggande. Och i den lilla semesterlägenheten behöver de nu samsas om platsen.

Är det en naiv dröm att resan kan göra så att de sluter fred eller är det möjligt att en gemensam resa kan laga deras relation?

Dagens samhälle ur en medelålders kvinnas perspektiv

I Världens vackraste man följer vi växelvis Monas och Barbros upplevelser och det är alltid intressant att se hur olika två personer kan uppleva en och samma händelse.

Boken är i mycket en tidsbild av dagens samhälle, sett ur perspektivet kvinnor i högre medelåldern. Ackebo gör ett bra jobb med att beskriva livet från den synvinkeln. Jag tycker också hon väl beskriver hur ett till synes oskyldigt samtal plötsligt kan vändas till ett giftigt gräl, inte på grund av vad som diskuteras utan på grund av andra olösta konflikter mellan två personer.

Positiv, men fångades inte

Trots att jag ser mycket positivt i boken fångade den mig inte. Och varför inte det? Det finns olika orsaker till att man blir fast av en bok. Det kan vara att man kan relatera till situationen eller karaktären. Men det var inte fallet här eftersom jag själv lyckligtvis har en mycket bra relation med min egen syster!

Det kan också vara att boken underhåller med äventyr och spänning. Men här handlade det om två mycket vanliga kvinnors liv i ett mycket vardagligt Sverige (i vilket charterresor till varmare platser är kutym). Eller så kan det vara att man känner att man lär sig något av boken. Eller något i språket som gör att man bara fångas och vill veta mer och mer, som till exempel i Elena Ferrantes böcker.

Att det finns en målgrupp som uppskattar Världens vackraste man tvivlar jag dock inte på. För dem kan det vara trevligt att veta att uppföljaren Kära Barbro om vad som hände efter att den gemensamma semesterresan tog slut har nu utkommit.

Marika

Skrivet av Marika

Tycker att man ska läsa det man känner för att läsa. Läser allt från Anna Karenina till facklitteratur om psykologi till Charlaine Harris True Blood-serie.