Hon-som-alskade-honomEmma Hamberg och Sara Kadefors är två författare som på ytan har mycket gemensamt. De är i ungefär samma ålder, kommer båda från Västsverige, har bakgrund som journalister och står bakom två stora ungdomsfilmer (Linas kvällsbok kontra Sandor slash Ida). De skriver numera romaner vars grundtema är relationer och böckerna riktas mot en kvinnlig publik. De ger dessutom båda ut böcker via Piratförlaget.

Den senaste månaden har jag läst en bok av vardera författare och trots likheterna mellan Hamberg och Kadefors är böckerna väldigt olika.

Först ut var Hon som älskade honom av Sara Kadefors. Detta är historien om Malena, vars liv i storstaden nöter ner henne. För att få lugn och harmoni hyr hon ett hus på landet. Men detta är en helt ny miljö för henne och den är lite skrämmande. Hyresvärden och familjefadern Nathan blir hennes trygga punkt. Men när hon väl inser vart deras förhållande är på väg är det nästan för sent.

Jag läste sedan Emma HamVarjakt_i_Rosengaddabergs tredje bok i serien om Tessan, Vårjakt i Rosengädda. Tessan arbetar hårt på sitt drömprojekt, att få den egna restaurangen i stationshuset på fötter. Tessan, hennes lilla dotter och geten har det bra men Tessan inser att hon behöver hjälp med arbetsbördan. Och plötsligt dyker inte mindre än två personer upp utanför dörren och erbjuder sin hjälp helt gratis. Men varför är de där? Vad är det de döljer för Tessan?

Både Kadefors och Hamberg är duktiga på att beskriva karaktärerna, deras känslor och att skapa stämningar. Man kommer snabbt in i historien som flyter bra och är ett nöje att läsa. De skriver om ämnen som cancer, flyktingars situation och psykisk kollaps. Men medan Hambergs böcker är humoristiska även när de berör allvarliga ämnen och allt som oftast har en dos av det övernaturliga i sig är Kadefors böcker mörkare och mer realistiska.

I mitt tycke är det ena sättet att beskriva verkligheten inte bättre än det andra. Det som avgör vilken författare man väljer att läsa är sinnesstämningen just för stunden. Vill man gå under utan? Eller vill man skratta mitt i eländet?

Marika

Skrivet av Marika

Tycker att man ska läsa det man känner för att läsa. Läser allt från Anna Karenina till facklitteratur om psykologi till Charlaine Harris True Blood-serie.

Två snabba: Lika men ändå så olika

2 reaktion på “Två snabba: Lika men ändå så olika

    • 16/10/2015 kl. 18:57
      Permalänk

      Båda två är väldigt bra böcker som jag verkligen rekommenderar.

      /Andrea

      Svar

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *