Man är oskyldig tills dess man funnits skyldig i domstol. Detta är en grundläggande princip i ett rättssamhälle. Men hur går det om polis och åklagarmyndigheter inte ger alla fakta till domstolen, utan bara det som tyder på skuld? Hur går det när journalister bestämmer sig för att en person är skyldig och basunerar ut det på löpsedlarna? Kan en person få en rättvis behandling då?

Mördaren i folkhemmet av Lena Ebervall & Per E Samuelson. Piratförlaget, 2012.

Lena Ebervall och Per E Samuelson har i flera spännande och välskrivna böcker i romanform beskrivit verkliga svenska rättsfall, till exempel i Florence Stephens förlorade värld och Ers majestäts olycklige Kurt. Det är svensk True Crime där man ställer sig på den lilla människans sida.

Läs vår recension av Florence Stephens förlorade värld.

Jag har precis avslutat Mördaren i folkhemmet, en bok som gör mig upprörd så många gånger eftersom det verkligen handlar om en person som inte har en chans gentemot staten och dess förlängda arm i form av journalister.

Dömd på förhand?

En kall och mörk decemberdag 1939 försvinner det lilla barnet Gerd från Stockholm. När hon efter ett tag hittas skändad och mördad chockas det svenska folket svårt och alla vill att den skyldige ska hittas och straffas. Rättvisa måste skipas och polisen känner av pressen från allmänheten.

Polisen har bara indicier att gå på. Gerd har setts dras in i en viss typ av bil. På hennes kropp hittas djurhår och fibrer från jutesäckar.

Dessa indicier passar väl in på den svenske mästaren i terränglöpning, Olle Möller. Han blir mycket stressad av sammanträffandena och börjar bete sig konstigt mot sina bekanta.

Olle är en glad och sällskaplig person, men han är också skrävlig och känd för sina kvinnohistorier. Eftersom han inte är supersmart säger han en del dumheter och snart får polisen korn på honom.

Polisen har snart bestämt sig: Olle Möller är mördaren! Efter det har Olle inte en chans. Mordet på Gerd kommer att följa honom genom livet och han blir om och om igen misstänkt för nya brott. Men är Olle verkligen skyldig eller har han blivit dömd på förhand?

Ebervall och Samuelson övertygar

Det är kanske motsägelsefullt att jag tycker true crime är så intressant med tanke på att deckare många gånger tråkar ut mig. Kanske är det för att deckare ofta är stöpta i en och samma form. Kanske är det för att det verklighetsbaserade gör det till en historisk händelse.

Oavsett så har Ebervall och Samuelson blivit ett par av mina favoritförfattare på senare tid. Deras sätt att dramatisera, ge människorna kött och liv, förklara rättsprocessen och sätta in historierna i sitt tidstypiska sammanhang tilltalar mig mycket. I det här fallet blir Sverige under 1930- till 1960-talet levande.

Inte blir det sämre av att jag lyssnar på en ljudboksinspelning med Björn Granath som uppläsare. Han håller för det mesta en avmätt, distinkt ton, vilket passar det polisiära och domstolsmässiga innehållet. Men ibland drar han till med en 30-tals Stockholmsslang som man känner igen från gamla filmer och som ger historien liv.

Olle Möller nekade till brott ända till sin död. Olika personer har försökt ge honom upprättelse men formellt är han fortsatt en dömd mördare. Ebervall och Samuelson övertyger i varje fall mig om att Möller blev oskyldigt dömd. En rättsskandal om det är så. Man kan då tänka sig att mycket har hänt sedan Olle Möllers tid, att rättssamhället blivit starkare. Men hur var det egentligen i Kalamarksfallet där Kaj Linna nu fått resning och frikänts efter ett mycket långt fängelsestraff?

Marika

Skrivet av Marika

Tycker att man ska läsa det man känner för att läsa. Läser allt från Anna Karenina till facklitteratur om psykologi till Charlaine Harris True Blood-serie.

Rättsröta i folkhemmet

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *