EN FRAMTIDA HEMMAFRUS BEKÄNNELSER
Elin Eldestrand
Hoi förlag, 2016
ISBN: 9789176970126

Recensent: Marika Mandrean

en-framtida-hemmafrus-bekannelserOm människor alltid ser ner på en, blir man då inte hämndlysten? Om man trakasseras och misshandlas, slår man då inte tillbaka? Men vad gör man när stan är liten och folk börjar undra varför det försvinner så många människor?

Det är 60-tal, tjejerna går i klänningar och har håret uppsatt i svinryggar. Elvis är drömkillen och en raggare med en tjusig amerikanare kan få vem som helst på fall. Tjugoåriga Charlie bor med sin mamma i ett riktigt ruckel i utkanten av Luddinge. För att komma till jobbet som servitris behöver hon passera genom det fina området Gräddhyllan vars invånare ser ner på henne och hennes mamma och glåporden haglar.

Men en dag kommer en främling med håret fullt av brylcreme in på caféet och när hans och Charlies blickar möts kommer hoppet in i Charlies liv. I samma veva hämtar dock polisen in Charlies mamma för förhör. Charlie blir tvungen att försöka hjälpa sin mamma ur knipan och lägger svärmeriet åt sidan. Men kanske är det just främlingen som kan återförena mor och dotter.

En framtida hemmafrus bekännelser av Elin Eldestrand riktigt osar 1960-tal. Jag var ju själv inte med då men boken är full av referenser till sådant jag hört talas om eller sett på TV om den tiden. Det får mig att inse att med undantag av hippierörelsen och studentrevolter har mycket av det hamnat i bakgrunden. Boken vänder sig visserligen till en yngre publik, men jag kan tänka mig att de som var tonåringar då skulle bli lite nostalgiska.

Det är genom tjejen Charlies ögon vi ser världen och den är starkt tudelad i underklass och överklass. Har man, som Charlies mamma, hamnat lite på sniskan i världen finns ingen pardon att få. Fördömandet är starkt och det bibliska ”en faders synder” gör här att även Charlie får sota för mammans leverne.

Trots att detta deprimerande scenario är En framtida hemmafrus bekännelser en humoristisk bok. Den har glimten i ögat och är en aning absurd.

När jag började läsa den hade jag precis avslutat Thomas Sörensens fantastiska faktabok Amerikanska inbördeskriget och kontrasten mellan dessa två böcker var stor. Så stor att jag till en början inte alls tyckte om Eldestrands alster, det kändes som en bagatell. Allt eftersom vann dock boken med sin starka tidstypiska atmosfär och huvudpersonernas jävlar anamma-inställning över mig. Som det verkar kommer vi att kunna följa Charlies äventyr i fler böcker framöver och det ser jag fram emot.

Marika

Skrivet av Marika

Tycker att man ska läsa det man känner för att läsa. Läser allt från Anna Karenina till facklitteratur om psykologi till Charlaine Harris True Blood-serie.

Raggare, Elvis och råttgift
Taggar:                                         

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *