Ibland är en deckare ren underhållningsläsning. Ibland säger den sig ha ett budskap. Sweet Lolita av Kicki Sehlstedt är en spännande deckare som samtidigt ger mig mycket att tänka på.

Sweet Lolita av Kicki Sehlstedt. Piratförlaget, 2018

Sommaren har kommit till Stockholm och utelivet pågår för fullt i skärgården, stadens parker och på uteserveringarna.

Men allt är inte idylliskt. Trettonåriga Matilda är på drift. Hon har hittat ett sätt att skaffa pengar och få bekräftelse genom att posera på internet. Nya bästa vännen uppmuntrar och driver det hela längre. Matilda som tyckt att hon haft kontroll över situationen känner hur det blir allt farligare.

Samtidigt hittas en kvinna död efter en fest. Hennes syster är journalisten Aida som nu försöker förstå vad som hänt. Hon får hjälp av den tuffa kriminologiprofessorn Kajan, en kvinnlig version av Leif GW Persson.

Allt eftersom Aidas sökande går framåt inser hon att det finns en dold värld bland Stockholms nattklubbar och på darknet. En värld där barn utnyttjas och förövarna gör vad som helst för att behålla sina goda rykten.

Sweet Lolita ställer mig inför ett dilemma

Detta är en bok fylld av våld och övergrepp mot barn och kvinnor. Detaljerna är många och otäcka.

Dilemmat består i frågan om beskrivningar av typen som finns i Sweet Lolita leder till att människor uppmärksammas på offrens situation och leder till en förändring eller om det bara är ytterligare ett gottande i splash och blod i underhållningssyfte vilket i värsta fall kan ge personer idéer att omsätta i sin egen verklighet.

På bokomslaget står ”Historierna som måste berättas”. I efterordet skriver Sehlstedt om det ”förlösande i att dela erfarenheter och våga tala om dem” Hon hänvisar också till me too-rörelsens förflyttande av skam från offer till förövare.

Samtidigt är Sweet Lolita en klassisk deckare med våldsamma berättelser och en upplösning där förövarna tas fast eller oskadliggörs. Jag har läst i många år och denna typ av böcker har alltid funnits på marknaden. Har de hittills lett till en förändring i samhället? Till färre sexuella övergrepp och färre fall av fysisk och psykisk misshandel?

Grundat på efterordet uppfattar jag det som att Sehlstedt har goda intentioner. Sättet boken är skriven på är också helt utifrån de utsatta kvinnornas och flickornas perspektiv. Det är deras berättelse som kommer fram. Boken illustrerar väl skillnaden mellan att vara med på något och inte och hur en människa i en utsatt situation reagerar.

Men det tar inte bort det faktum att boken lämnar mig med en dålig eftersmak. Om Sehlstedt gått längre, visat på något konkret som skulle kunna förändra situationen och därmed gett en mer positiv syn på framtiden hade det varit annorlunda.

Samtidigt är Sweet Lolita en riktigt bra deckare. Den är spännande, snabb och håller mig som läsare alert hela vägen igenom.

Marika

Skrivet av Marika

Tycker att man ska läsa det man känner för att läsa. Läser allt från Anna Karenina till facklitteratur om psykologi till Charlaine Harris True Blood-serie.

Rafflande deckare som ställer mig inför ett dilemma: Sweet Lolita
Taggar:                                                         

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *