Satir om brittisk aristokrati från en som vet

Det är ett faktum att vi är fascinerad av brittisk överklass. Från TV-serier till reality TV och böcker verkar vi sluka allt vi kommer över. I detta sammanhang har Julian Fellowes på senare år blivit ett namn att räkna med. Han skrev Downton Abbey och romanen Belgravia som jag gav högt betyg här på Bibliophilia.

Fint folk av Julian Fellowes. Printz publishing, 2017.

Eftersom Fellowes själv är aristokrat, närmare bestämt en baron, blir hans satiriska berättelser om sättet brittiska aristokrater beter sig på och hur de ser på världen extra pikant.

Fellowes roman Fint folk, en historia som utspelas i nutid, gavs för ett år sedan ut på svenska. Jag njuter av varje sida.

Skandal i den brittiska aristokratin

Det må vara 1990-tal men att få umgås i kungafamiljens kretsar är ändå något många står efter. Åtminstone gör den vackra Edith Lavery det. Hon vet inte riktigt vad hon ska göra med sitt liv, har inga ambitioner vad gäller karriär. Men hon vill lämna sitt liv i den övre medelklassen och bli en del av aristokratin!

När hon träffar Charles Broughton, eftertraktad ungkarl och arvinge till markisen av Uckfield spelar hon alltså sina kort väl. Snart är Edith och Charles gifta. Charles är en vänlig själ, men inte alltför intelligent. Han lever sitt liv som hans klass alltid har levt och Edith upptäcker snart att livet på landet med jakter och skvaller om andra aristokrater är … tråkigt.

Det är inte heller helt lätt att dela hem med sin svärmor. Lady Uckfield är en dam som alltid följer etikettsreglerna och som kan konsten att förolämpa så att offret tackar och bugar och inte förstår vad som hände. Lady Uckfield hade velat att Charles gifte sig med en från deras kretsar och Edith är en främmande fågel som kan rucka på deras tillvaro.

När ett filmteam kommer till Broughton Hall händer det Lady Uckfield befarat. Edith kan inte stå emot den manlige huvudrollsinnehavarens charm.

Skandalen är ett faktum. Och Edith inser att det går snabbare att bli utstött än inkluderad hos det fina folket.

Kritik och satir på egna erfarenheter

Julian Fellowes hör själv till den brittiska aristokratin. När han går loss och bitskt sätter strålkastarljus på denna grupps sämre sidor tänker jag mig att han borde veta hur det är. Att hans kritik och satir bygger på egna observationer. Han är en av dem, men han hänger ut dem.

Vad säger dagens adel om Fellowes? Känner de sig förrådda? Kan de skratta och vifta bort det med att det Fellowes skriver om hör till det förgångna och att de minsann hör till modern tid där klassamhället inte längre är av vikt?

Tja, det räcker med att läsa om prinsessan Dianas liv, se på vilket TV-program om slott och herresäten som helst där slottsägaren visar runt för att förstå att ja, livet har förändrats för aristokratin, men vissa saker finns kvar.

Vid ett tillfälle i boken poängterar till och med romanens ”jag” att nu har han skrivit så mycket om aristokratins dåliga sidor att nu behöver han berätta om en av dess goda sidor.

Sträckläsning

Fint folk är en roman jag sträckläser. Det är självklart pikant att läsa om överklassen men romanen tar också upp frågan om vad som händer när man nått sitt mål. Hur blir det om tillvaron man strävat efter inte riktigt är det man förväntat sig? Och hur är det att inte längre ha något att sträva efter?

Fellowes är duktig med personporträtt och att driva handlingen framåt. Precis som med Belgravia fångas jag in av Fint folk och har svårt att lägga den åt sidan.

Läs också gärna vår recension av Belgravia här.

Marika

Skrivet av Marika

Tycker att man ska läsa det man känner för att läsa. Läser allt från Anna Karenina till facklitteratur om psykologi till Charlaine Harris True Blood-serie.

Skybäck flyttar sin feelgood till nutid: Bokhandeln på Riverside Drive

Frida Skybäck hör till den ökande grupp svenska författare som skriver feelgood. Hon har tidigare valt historiska miljöer men i sin senaste, Bokhandeln på Riverside Drive, möter vi dagens liv med kämpande småföretagare, marknadsföring via sociala media och vår konstanta stress att hinna hit och dit.

Bokhandeln på Riverside Drive av Frida Skybäck. LB Förlag, 2018.

Charlotte driver ett framgångsrikt företag men det ger inte längre någon glädje. Hon startade det med sin man, men nu när han gått bort har hon tappat fotfästet.

När hon blir kontaktad av en engelsk advokat som informerar henne om att hon ärvt ett hus och en bokhandel ger hon sig motvilligt iväg till London för att ta itu med arvet. Hennes intention är att snabbt sälja och åka tillbaka till Sverige.

Men bokhandelns personal väntar på henne, förhoppningsfulla om att hon kommer att se till att bokhandeln fortsätter drivas och att Charlotte blir en länk till dess ägare som de alla älskade.

Bokhandeln drevs av Charlottes moster, en kvinna Charlotte inte vet något om. Men tydligen har mostern hållit koll på henne under alla år. Charlotte undrar vad som hänt mellan de två systrarna.

Allt eftersom dras Charlotte in i det nät som bokhandeln, personalen och grannskapet i London består av. Hon vill att bokhandeln ska kunna fortsätta finnas och hon vill veta vad som hände mellan hennes mamma och moster.

Och plötligt är livet inte så tråkigt längre!

Lever upp till förväntningarna

Jag har tidigare läst Skybäcks Norrsken som ingår i serien om Systrarna Stiernfors. Helt ärligt tyckte jag den var ganska tråkig. Det tycker jag dock inte om Bokhandeln på Riverside Drive. Trots att den är förutsägbar har jag det trevligt när jag läser den. Den ger helt enkelt det som förväntas av en roman i denna genre.

Recension av Frida Skybäcks Norrsken

Skybäck är bra på att beskriva känslor och drivkrafter. Genom återblickar till de två systrarnas ungdom får vi också en inblick i den konflikt som under så många år terroriserade invånarna i Nordirland och England.

Marika

Skrivet av Marika

Tycker att man ska läsa det man känner för att läsa. Läser allt från Anna Karenina till facklitteratur om psykologi till Charlaine Harris True Blood-serie.

Hög mysfaktor i Sommar på den lilla ön i havet

Underskatta aldrig böcker som följer ett mönster du känner igen och som du vet har ett happy ending. Det är avslappning om något, det ger dig möjlighet att hänge dig åt en bra story utan att behöva tänka för mycket. Därför Jenny Colgan så populär: hon lyckas få fram trevliga berättelser med hög mysfaktor.

Sommar på den lilla ön i havet av Jenny Colgan. Massolit förlag, 2018.

I London försöker Flora skapa sig ett nytt liv. Hon har valt karriär i storstaden framför den ödsliga skotska ön där hon växte upp. Där fanns det ingen framtid, bara människor som känt henne hela hennes liv och som inte skulle låta henne glömma sitt förflutna. Men när en ny klient ger henne ett uppdrag tvingas hon bryskt tillbaka till ön, där hon ska försöka få med sig de motvilliga öborna i ett projekt. Problemet är att öborna varken är förtjusta i henne eller hennes klient.

Flora har inte varit på ön sedan hennes mamma gick bort, men plötsligt bor hon åter med sina högljudda, storväxta bröder och deras tystlåtna pappa. Det är ett liv som hon kämpat hårt för att komma ifrån. Dessutom verkar ingen av dem ha städat huset sedan Flora var där sist. För att kunna lyckas med sitt projekt och komma vidare i livet måste hon sluta fred med de misstag hon en gång gjort. Hon måste bestämma sig för var hennes framtid egentligen finns, och hon måste sluta fly.

Riktig feelgood

Jag har tidigare läst Det lilla bageriet på strandpromenaden och Den lilla bokhandeln runt hörnet, och tyckt att de var okej. Jag tyckte mycket bättre om Sommar på den lilla ön i havet. Den följer samma mall som Colgans andra böcker, men av någon anledning tilltalande den här mig mer än de andra.

Man vet vad man får när man läser Jenny Colgan, och det är hennes styrka. Hon följer sitt framgångsrika upplägg och bjuder på mys och kärlek, riktig feelgood. Sådana böcker tror jag alla behöver läsa då och då.

Andrea__

Skrivet av Andrea

Läser allt som intresserar, vilket är det mesta. Tycker att all sorts litteratur fyller en funktion och att det inte finns någon litteratur som är finare än någon annan.

När allt verkar falla samman

När jag ger mig på en bokserie är det sällan jag läser böckerna i ett sträck. Jag vet att många gör det, att man vill veta hur det går och har gett sig in i en värld som fångar en och som man inte vill lämna. För min del behöver jag dock pauser emellan. Jag kan bli uttråkad om jag läser flera böcker på raken som är skrivna av samma författare och i samma stil. Jag behöver nya intryck däremellan.

En skärva hopp av Göran Redin. Historiska media, 2016.

Därför har det tagit tid, men nu har jag läst andra delen i Göran Redins Lövbergaserie som handlar om livet under 1600-talet, En skärva hopp. En bok som håller samma klass men som också har samma svaga punkter som sin föregångare.

Krig, segregation och häxjakt

De tre syskonen från Lövberga har skingrats för vinden och möter nu, var och en för sig, problem i de liv de försöker skapa sig.

Erik har blivit soldat och skeppas till kontinenten för att strida i Gustaf II Adolfs trettioåriga krig. Att krig inte är glamoröst blir snart väldigt tydligt. Det visar sig också att det inte bara är fältslag och lägersjukdomar som är farorna att se upp för.

Karin har tagit tjänst i bruksorten Finspång och får insikt i den segregering som finns mellan svenskarna och vallonerna. Men som läkekunnig kvinna under 1600-talet finns det dock allvarligare hot.

Anders är den av syskonen som blir kvar på gården Lövberga. Hans liv verkar gå i de fotspår som genom generationer mejslats ut för äldste sonen: ta över gården, bilda familj och se till att nästa generation kan fortsätta leva på jordbruket. Men syskonen Erik och Karin skaffade sig fiender på hemmaplan och när de gett sig av blir det Anders hämnden riktas mot.

Intressant men med banala intriger

En skärva hopp håller samma tempo och har samma byggstenar som första delen i Lövbergaserien. Den har därför också samma fördelar och nackdelar.

Jag tycker den är väldigt intressant att läsa eftersom jag får så mycket information om denna omvälvande tid i Sveriges historia. Samtidigt är personteckningarna och intrigerna i banalaste laget.

Det finns dock ingen tvekan om att jag kommer att läsa de följande delarna eftersom historieteckningarna är så bra.

Marika

Skrivet av Marika

Tycker att man ska läsa det man känner för att läsa. Läser allt från Anna Karenina till facklitteratur om psykologi till Charlaine Harris True Blood-serie.

Sommar, sol… och mord: Strandhotellet

Gamlingarna i Falsterbo fortsätter komma över lik och ställa till det i sommaridyllen. Fjärde boken i serien Mord i Falsterbo bjuder som vanligt på humor och sommarmys.

Strandhotellet av Olséni & Hansen. Bokfabriken, 2018.

Egon, 85 år, upplever sitt livs mest omtumlade sommar. Inte nog med att han har börjat nätdejta, han och Ragnar lyckas bli indragna i ännu en mordutredning. När Egon, Ragnar och de båda damerna i det lilla pensionärsgänget ger sig ut i Ragnars nyinköpta segelbåt går inte allt enligt plan. De har en fantastiskt dag… fram till då Egon och Ragnar hittar båtens tidigare ägare, Gustav Sparre, död ombord på båten. För att inte förstöra stämningen väljer de båda herrarna att kasta Sparre överbord. Tyvärr fastnar kroppen i en tamp och blir stor uppståndelse i Skanörs hamn när båten anlöper med Sparres lik i släptåg.

Det visar sig snabbt att han inte dött en naturlig död och Skanörs poliser har fått ett komplicerat spaningsmord på halsen. När det kort därpå inträffar ytterligare ett dödsfall i hamnen, riktas pressens blickar mot den idylliska badorten i söder.

Sommaridyll och humor

Man vet vad man får och kan förvänts sig av Olséni och Hansens böcker – och de fortsätter att leverera. Det här är ett säkert kort om man är ute efter sommaridyll, humor och mysdeckare. Jag kommer fortsätta se fram emot nya böcker i den här serien varje sommar.

Andrea__

Skrivet av Andrea

Läser allt som intresserar, vilket är det mesta. Tycker att all sorts litteratur fyller en funktion och att det inte finns någon litteratur som är finare än någon annan.

Thriller med oväntade vändningar: Bakom hennes ögon

Den senaste tiden har det blivit många psykologiska thrillers för mig. Jag vet inte riktigt varför, det har bara blivit så. Den senaste är den riktigt spännande Bakom hennes ögon av Sarah Pinborough. En bok där man hela tiden undrar vad som egentligen pågår och vem man kan lita på.

Bakom hennes ögon av Sarah Pinborough. Massolit förlag, 2018.

Louise är en ensamstående mamma i London. Sedan skilsmässan har hon varit singel. Men en kväll möter hon en man på en bar som det helt enkelt klickar med. David är rolig och smart. Men där finns en sorg som tittar fram.

Ett par dagar senare är Louise på psykologmottagningen där hon jobbar som receptionist. Den nye läkaren kommer dit för att hälsa och med sig har han sin fru. Mannen är David. Hans hustru Adele är vacker, skör och törstar efter vänskap. När Adele väljer Louise som sin nya vän befinner sig Louise mitt i ett triangeldrama som hon verkligen inte vill vara i.

Men hon är kär i David, och Adele beter sig som en stöttande vän. Allteftersom tiden går inser Louise att allt inte är som det ska i Davids och Adeles äktenskap. David verkar kontrollerande och aggressiv gentemot sin fru, Adele å andra sidan har en historik med psykisk ohälsa.

Riktigt hur ohälsosamt dessa tre personers inbördes relationer är kan inte ens Louise förstå och frågan är om hon kan klara sig helskinnad ur det hela.

Bra skildring av dagens samhälle

Jag sträckläser Bakom hennes ögon och undrar hur det hela hänger ihop. Sarah Pinborough har lyckats skriva in vändningar som man absolut inte kan förutse och den stora frågan om vem man kan lita på hänger med genom hela historien.

Dessutom ger denna nutidsroman bra miljöskildringar av dagens samhälle, de vardagliga problem vi har. På det sättet kan den liknas med Liane Moriartys böcker, till exempel Öppnas i händelse av min död. Upplägget och den mystiska dimridå som ligger över historien kommer att tilltala de som tyckte om Kvinnan på tåget och Gone girl.

Marika

Skrivet av Marika

Tycker att man ska läsa det man känner för att läsa. Läser allt från Anna Karenina till facklitteratur om psykologi till Charlaine Harris True Blood-serie.

En humoristisk klassiker: Lord Elmsworths misstag

En humorbok med hundra år på nacken, kan den fortfarande få oss att le? Ja, om det är en sanslöst drift med det brittiska klassamhället, fyllt av excentriska personer både ”upstairs and downstairs”. Tänk er Downton Abbey eller Herrskap och tjänstefolk men med rena karikatyrer av brittisk överklass och deras personal.

Det är detta man får i P. G. Wodehouse böcker. Han är mannen bakom Jeeves och Wooster. Själv har jag precis läst den första boken om Blandings slott, Lord Elmsworths misstag (Something Fresh på engelska), vilken kom ut 1915.

Disträ överklass och dråpliga situationer

Lord Elmsworth är som allra lyckligast när han får gå omkring på Blandings slott och småpyssla i trädgården. Han är en godmodig men mycket disträ herre och de få gångerna han motsträvigt åker till London går saker väldigt fel.

Som när han besöker sin sons blivande svärfar, den extremt förmögne affärsmannen J. Preston Peters vars hobby är att samla på egyptiska skarabéer. Peters har en riktig dyrgrip i sin samling och tyvärr visar han den för Lord Elmsworth. Lorden råkar i sitt konstant förvirrade tillstånd stoppa skarabéen i fickan och när han senare hittar den där har han ingen aning om vad det är och hur den hamnat där.

Han kommer till slut på att Peters måste ha gett honom den och ställer glatt ut skarabéen i sitt museum på slottet. Men Peters vill ha den tillbaka! Dessutom har ryktet gått om skarabéen värde. Blandings slott är snart invaderat av personer med dunkla syften.

Humorklassiker

P. G. Wodehouse var uppenbarligen en man som älskade det skrivna ordet. Han vrider och vänder på formuleringarna, meningarna är långa, ordvitsarna flödar. Hans humor är knastertorr.

Här vimlar också av personer som alla har sina egna mål och olika relationer till de övriga karaktärerna. Sammantaget gör det att även om intrigerna i Wodehouses böcker är farsartade så behöver man vara alert när man läser.

Jag kommer ihåg att jag som liten tog Wodehouseböcker ur min mammas bokhylla och läste en sommar. Jag kommer inte ihåg exakt vilka böcker det var, men det var Blandingsböcker. Det tillsammans med miljön i böckerna har gjort att hans böcker är sommarläsning för mig.

Det var roligt att återse dessa karikatyrer och kändes som en balans mot det allvarstyngda i de kostymdramer från samma tidsperiod, början av 1900-talet, vi matas med från TV.

P. G. Wodehouses böcker är vid det här laget klassiker inom humorgenren. De ges ut på nytt med jämna mellanrum och om de inte för tillfället finns i nyupplaga är de tillgängliga på streaming- och ebokstjänster, bibliotek och andrahandsmarknaden.

Marika

Skrivet av Marika

Tycker att man ska läsa det man känner för att läsa. Läser allt från Anna Karenina till facklitteratur om psykologi till Charlaine Harris True Blood-serie.

Återblick mot en förlorad värld: En engelsk gentleman

Storbritanniens förflutna som kolonialmakt är något många britter är stolta över. De var spridda över världen och deras påverkan på de olika länderna finns kvar än idag. Men hur upplevde dessa britter som skickade ut i världen sina liv? Vilket land var deras hem? Det de levde i, som till exempel Indien, eller det England de tjänade?

En engelsk gentleman av Jane Gardam. Weyler förlag, 2017.

Jane Gardam är en ny bekantskap för mig även om hon skrivit i många år och vunnit bokpriser. Men hennes serie om Gamle Filth och hans hustru Betty kom nyligen ut i Sverige och jag är så imponerad av hennes författarskap.

En engelsk gentleman är den första boken och är skriven ur Gamle Filths perspektiv.

Livet i kolonierna

Gamle Filth låter kanske inte som ett särskilt imponerande namn. Men Sir Edward Feathers har med stor självironi hittat på detta (ök)namn till sig själv. Filth = Failed In London, Try Hongkong.

På gamla dar har Filth och Betty flyttat hem till England. Som barn till en man i Kolonialmaktens tjänst växte han upp på andra sidan havet. Men när det var dags att börja skolan skickades han till England för att gå på internatskola.

Som vuxen jobbar Gamle Filth som domare i Hongkong och lever med sin älskade Betty, även hon med en barndom där hon skickats fram och tillbaka mellan kolonierna och England. Gamle Filth blir något av en kändis bland juristkollegerna. Men medan de tror att hans liv varit förutsägbart och händelselöst får vi som läsare reda på en helt annan historia.

Kryper under huden

Jag är så glad att en En engelsk gentleman är den första boken av tre om Gamle Filth, Betty och deras vän/konkurrent Terry Veneering. Det betyder att jag har två böcker till att läsa!

Böckerna är skrivna på ett eftertänksamt vis. Vi möter Gamle Filth på ålderns höst men flyttas tillbaka i tid och fram och tillbaka mellan kontinenterna i återblickar. Händelserna är ofta mycket dramatiska men känslorna lyser bara igenom mellan raderna eftersom vi får dem till oss genom den gamle mannens minnen. Det som hänt ligger i hans förflutna. Han har kommit över det hela. Men för mig som läsare gör detta ännu större intryck. För mig är händelserna som måste ha fått Filth att känna sorg, lycka, passion, och rädsla helt nya.

Inte sedan jag läste Elena Ferrantes Napolikvartett om Lila och Elena har en bok krupit under huden på mig på samma sätt som En engelsk gentleman.

Marika

Skrivet av Marika

Tycker att man ska läsa det man känner för att läsa. Läser allt från Anna Karenina till facklitteratur om psykologi till Charlaine Harris True Blood-serie.

Arktisk noir: Flickan utan hud

Gruvliga mord, ett helt samhälles skam och den isblå exotiska naturen på Grönland, det är ingredienserna i Flickan utan hud av Mads Peder Nordbo. Detta är en bok i samma anda som Millenniumserien av av Stieg Larsson.

Flickan utan hud av Mads Peder Nordbo. Albert Bonniers förlag, 2018.

Ett mumifierat lik hittas på den grönländska glaciären. Man tror att liket är mycket gammalt, att detta är ett arkeologiskt fynd. Men när natten lägger sig mördas den polis som lämnats kvar på isen för att vakta fyndet och mumien är borta.

Polisen har mördats på ett vidrigt sätt som verkar rituellt. På samma sätt mördades fyra män för fyrtio år sedan och dessa mord klarades aldrig upp.

Danske journalisten Matthew Cave har nyligen flyttat till Grönland för att undkomma sitt eget förflutna. Hans uppdrag att skriva om ett arkeologiskt fynd ändras snabbt och han börjar undersöka vad som egentligen skedde de fyra männen på 70-talet.

Det hela visar sig hänga samman med några av Grönlands största problem: att så många flickor utnyttjas sexuellt vid låg ålder, inuiternas svårigheter i krocken mellan sitt traditionella levnadssätt och den västerländska och så den politiska kampen mellan Danmark och Grönland.

Brutala mord och kvinnor som håller sig utanför ramarna

Jag kan inte se in i framtiden men jag har en känsla av att Flickan utan hud kommer att bli en internationell succé. Ok, jag kanske inte tar den spådomen helt ur luften, boken har sålts till en massa länder. Men anledningen till att jag tror att den kommer att slå på riktigt är att denna spänningsroman har så många ingredienser som fångar deckarfantaster.

Här finns ett mörkt förflutet, riktigt otäcka, bloddrypande scener, hjältar som blir så mycket godare genom att de ställs mot maktgalna män som tar vad de vill ha och kvinnor som inte faller in i den traditionella rollen.

Jag har redan nämnt denna boks släktskap med Millennium. Kanske blev Millennium en så stor succé utomlands eftersom den bröt mot det traditionella och var så brutal i vissa scener. Man kan kritisera Millennium för dess kvinnovåld. Men saken är att kvinnovåldet aldrig glorifierades, och att Lisbeth Salander vägrade uppföra sig som ett offer. Här finns också en stark samhällskritik.

Detta gäller även för Flickan utan hud. Lägg till att livet på Grönland är exotiskt för oss. Och vi har en succé.

Marika

Skrivet av Marika

Tycker att man ska läsa det man känner för att läsa. Läser allt från Anna Karenina till facklitteratur om psykologi till Charlaine Harris True Blood-serie.

Chic lit när den är som bäst: Finns det en finns det flera

När chic lit-genren slog igenom var böckerna överlag ytliga. Stort fokus lades på mode, shopping och att träffa den rätte. Naturligtvis fanns undantag som till exempel Marian Keyes böcker. Men allteftersom tidsandan har förändrats har även böckerna gjort det. Man hittar idag böcker där huvudpersonens utveckling är i fokus men den romantiska vinklingen är kvar. Och helt ärligt, är det inte kärlekshistorien som gör att vi väljer en chic lit bok?

Finns det en, finns det flera av Mhairi McFarlane. Harper Collins, 2016.

Skotska Mhairi McFarlane slog igenom med You had me at hello. Bibliophilia har tidigare recenserat Från och med du. Nu har jag haft det småtrevligt när jag läst Finns det en, finns det flera.

Om att hitta sin plats i tillvaron

Så fort hon blev vuxen flydde Edie sin trasiga familj i Nottingham och skapade sig en ny tillvaro i London. Hon försvann in i den flärdfulla, hippa kulturen och de nya vännerna blev hennes fasta punkt i tillvaron.

Men när Edie blir avslöjad i en situation där hon definitivt för utomstående kan ses som den dåliga, ”den andra kvinnan”, blir hon social paria i London. Och idag kommer man inte undan med något, sociala medier gör att det mesta sprids som en löpeld, oavsett om det är sant eller inte.

När hon i det läget får chansen att spökskriva en känd skådespelares memoarer i hans hemstad är det därför perfekt för Edie. Hon kommer bort från London och de numera illvilliga vännerna och kollegerna.

Den enda nackdelen är att jobbet ska göras i Nottingham. Edie måste därför ta tag i sina relationer med pappan och systern. Att skådespelaren gör henne knäsvag är ytterligare en komplikation…

Aktuella frågor om att hängas ut i sociala medier

Finns det en, finns det flera är chic lit när den är som bäst! Den är snabb, rolig, problemlösande och har en ordentlig dos bra skriven romantik.

Jag gillar vinklingen om hur utsatta vi är för rykten på sociala medier. Vi är alla medvetna om att mycket osant skrivs där och att Facebook kan användas som ett verktyg för hämnd till exempel efter kraschade förhållanden. Samtidigt har vi ett stark tro på det skrivna ordet som sanning.

Vi befinner oss nu i en brytpunkt där vi håller på att implementera i vår egen vardag det faktum att information vi får genom internet måste tas med en nypa salt. Trumps kamp mot media och diskussionen om fake news har skyndat på detta.

Men propaganda är inget nytt. Jag skrev om det i samband med recensionen av Herman Lindqvists intressanta bok om Erik XIV Prakt. Drömmar. Mörker. Det som förändrats sedan dess är de kanaler som finns tillgängliga.

Då var det främsta medlet en kungs skrifter som skickades ut för att läsas vid högmässor och ting. Idag kan vem som helst skriva i princip vad som helst på Facebook, Instagram eller Twitter.

Edies problem i Finns det en, finns det flera kan tyckas små i sammanhanget. Det är inte världsopinionen som manipuleras. Men tyvärr möts vi då och då av rubriker i tidningar som pratar om ungdomar som inte orkat fortsätta sina liv efter att ha hängts ut på internet.

Marika

Skrivet av Marika

Tycker att man ska läsa det man känner för att läsa. Läser allt från Anna Karenina till facklitteratur om psykologi till Charlaine Harris True Blood-serie.