Den ädla konsten of Not Giving a F*ck

När en bok beskrivs som en självhjälpsbok brukar jag dra öronen åt mig. Men i det här fallet blev jag ändå nyfiken. Varför? Det var en kollega som inte läser så mycket började prata om boken med entusiasm. Dessutom är titeln lite uppkäftig och respektlös. Så jag gav mig på The Subtle Art of Not Giving A F*Ck: A Counterintuitive Approach to Living a Good Life av Mark Manson.

Den ädla konsten of Not Giving a F*ck av Mark Manson. Mima förlag, 2018.

Den kommer snart på svenska som Den ädla konsten of Not Giving a F*ck: Så lever du ett bra liv – på riktigt.

Fuck positivity

Mark Manson är en kille i 35-års åldern med en brokig karriär bakom sig. Han är främst känd som en amerikansk bloggare och krönikör och verkar någonstans ha haft tid att resa jorden runt.

Han har uppenbarligen också funderat en hel del över livet och hur man ska bemöta det. Och han är inte nådig mot den inställning som idag råder i västvärlden. Den inställning som går ut på att vara positiv, bekämpa dålig självkänsla genom käcka affirmationer och där vi ska vara lyckliga hela tiden för att vara nöjda.

I Den ädla konsten of Not Giving a F*ck ger Manson därför sin bild av hur vi bäst ska tackla livet. Av det han för fram är det två saker som stannar hos mig:

  • ”Fuck positivity!” Vi kan inte lura oss själva och livet är helt enkelt inte alltid fantastiskt och underbart och fritt från drama och sorg.
  • Prioritera vad du ska ge ett fuck om. Det vill säga, sluta reta upp dig på småsaker, springa efter hundra mål samtidigt. Välj vad som är viktigt för dig och lägg din energi på det.
Fokusera på det som betyder mest

Den här boken är rakt på sak, respektlös, rolig och tänkvärd. Forskning visar att en fejkad positiv inställning faktiskt gör att vi mår sämre för vi vet att vi lurar oss själva och det är omöjligt att alltid vara lycklig och tillfreds. Manson har alltså en poäng.

Som i alla självhjälpsböcker är författaren tvärsäker på att hen har rätt. Och hur ska de annars gå till väga? Skulle det sälja om de likt neutrala vetenskapsmän började lägga fram för- och nackdelar? Skulle läsaren ta dem på allvar om de gjorde det? Knappast.

Självklart behöver man ta den här typen av böcker med en nypa salt. När det gäller Den ädla konsten of Not Giving a F*ck lägger den dock fram en hel del som talar till mig, tankar som jag haft men kanske inte riktigt kunnat sätta ord på.

I en värld där livet ska vara perfekt så man kan Instagramma lyckobilder och där vi alla känner att vi inte kan leva upp till det, ger Manson en bra vägledning. Prioritera vad och vem som är viktiga. Och sluta give a fuck om allt det andra!

Marika

Skrivet av Marika

Tycker att man ska läsa det man känner för att läsa. Läser allt från Anna Karenina till facklitteratur om psykologi till Charlaine Harris True Blood-serie.

Fejk men förjävligt ändå

Sociala medier spelar en stor roll i hur vi tar del av information. Facebook, Twitter och andra mötesplatser är viktiga arenor inför demokratiska val, och ett sätt för oss att ha kontakt med familj, vänner och likasinnade. I samband att vi använder internet och sociala medier allt mer så påstås det också att källkritiken blir allt sämre. I sin intressanta och roliga bok Ja skiter i att det är fejk det är förjävligt ändå påstår Jack Werner att nej, källkritiken har inte blivit sämre, det är våra diskussioner som förr stannade runt fikabordet som idag får större utrymme på webben.

Ja skiter i att det är fejk det är förjävligt ändå av Jack Werner. Albert Bonniers förlag, 2018.

Ni vet hur det är. Du slöskrollar genom flödet på Facebook, Instagram och Twitter. Stora mängder information finns dör rakt framför ögonen på dig. Du orkar inte ta till dig allt, men här och där glider intressanta inlägg förbi. ”Flicka får kvarsittning för att hennes mobil pryddes av svenska flaggan”. Det är förjävligt. En bild på en tom buss gör dig vansinnig. Det är inte klokt att detta kvinnoförtryck ska få pågå i Sverige.

Och så alla dessa fejkade konton och identiteter som trollar oss på webben. Det är svårt och tidskrävande att avgöra vilken information som är sann och vad som är falskt. Vi människor är ju av naturen lata, så att kolla källan är inte högsta prioritet. Nej, det är inte avsändaren som alltid är det viktigaste, utan det du känner för det du läser som får dig att gilla och dela. Både privatpersoner och etablerade medier åker dit, och delar falsk information.

Fikasnacket har flyttat ut på webben

I sin bok försöker Jack Werner ta död på påståenden som att vi ”befinner oss i en tid av post-information”, att vi inte längre bryr oss om källkritik, att ifrågasätta var information kommer ifrån eller ta reda på i vilket syfte den kan ha uppkommit. Werner menar att det inte är källkritiken som har blivit sämre, det är helt enkelt våra samtal kring fikabordet som har flyttat ut i den digitala världen. Vi beter oss likadant, med den stora skillnaden att det vi vanligtvis pratade med en handfull personer om nu kan ses av så många fler. Det som var menat som en privat kommentar till vänner och bekanta kan på en minut bli en jättegrej som ses av människor världen över.

Att se det som skrivs och delas på sociala medier som en modern version av fikabordssnacket känns som en tröstande men samtidigt skrämmande tanke. Det som tidigare kanske var en lös idé eller en korkad formulering kan nu lätt bli en sanning i andras ögon. En del menar inget illa, medan andra använder det för att sprida sin politiska ideologi. Oavsett syfte är det enkelt att sprida hat och skräck med falsk information eller spekulationer, och jag tror att det kan öka klyftor mellan människor. Det är viktigt att våga ifrågasätta och hjälpas åt att vara källkritiska.

Belyser problematiken kring falska nyheter

Ja skiter i att det är fejk det är förjävligt ändå är både rolig, intressant och tankeväckande. Dessutom är Jack Werner behaglig att lyssna på. Jag har länge följt hans podd Creepypodden, så att välja ljudboksversionen av den här boken var självklart. Han delar med sig av falska nyheter som spridits på sociala medier och fenomen på webben som till exempel catfishing och nationers dolda lobbyarbete.

Jag tror Werner kan komma att göra ett av sina stora intressen (creepypasta och myter på webben) till sitt stora kall: att belysa ryktena och de som medvetet sprider dem. Och hjälpa oss andra att följa hans exempel, för att på så sätt skapa ett trevligare klimat i sociala medier.

Andrea__

Skrivet av Andrea

Läser allt som intresserar, vilket är det mesta. Tycker att all sorts litteratur fyller en funktion och att det inte finns någon litteratur som är finare än någon annan.

Ny svensk psykologisk thriller

I Bara du av Ninni Schulman hamnar vi i en kärlekshistoria som utvecklas till en rysare. När det är så svårt att hitta den där person som passar en att dejtingappar blivit big business är det svårt att inte grabba tag i det som bjuds när det verkar rätt. Men när något verkar för bra för att vara sant så är det nog det.

Bara du av Ninni Schulman. Forum bokförlag, 2018.

Iris letar efter kärleken men sökandet har gett henne några riktiga smällar. Hon swipar på Tinder och går ut med vännerna. Jobbet som frilansare är kreativt och fritt, men utan en fast lön att räkna med varje månad tär det också på henne.

Pål har valt att ändra sitt liv i grunden efter att ha förlorat sin fru. Nu jobbar han som spärrvakt i tunnelbanan.

När Iris och Påls vägar korsas är det för första gången så lätt. De förstår varandra, båda är genuint intresserade och vågar visa det. Förhållandet djupnar fort och de avskärmar sig från världen, precis som alla nykära gör.

Men med tiden börjar tvivlen komma. Är deras beroende av varandra sunt? Bygger deras förtroende för varandra på lögner?

Snart blir det en katt- och råttalek på liv och död. Men vem är god och vem är ond?

För tankarna till Gone girl och Kvinnan på tåget

Bara du är upplagd så att vi omväxlande följer händelseförloppet ur Iris respektive Påls perspektiv. Det är en psykologisk thriller där man som läsare inte vet vad som är sant och falskt, verklighet och dröm och vems perspektiv som innehåller sanningen.

Tydliga influenser är de stora succéerna Gone girl och Kvinna på tåg. Bara du kommer inte upp i samma nivå som dessa men jag tycker om plotten.

Det som drar ner omdömet är dialogen som tar upp en stor del av sidorna. Den flyter på bra och ger en bild av hur relationen mellan Iris och Pål byggs upp för att sedan braka ihop. Men den är banal.

Miljön är Stockholm, det Stockholm de unga och drivna lever i, med utekvällar och nätverkande. Detta kan säkert vara ett plus för en viss åldersgrupp eller de med drömmar om att leva denna typ av liv. Det är dock långt ifrån något jag eftersträvar vilket gör det svårt för mig att identifiera mig med, och sympatisera, med karaktärerna.

Som läsare förlorar man ändå aldrig nyfikenheten på vad det är som egentligen pågår.

Marika

Skrivet av Marika

Tycker att man ska läsa det man känner för att läsa. Läser allt från Anna Karenina till facklitteratur om psykologi till Charlaine Harris True Blood-serie.

Återseende

När man läser om en bok vet man aldrig om ens tidigare intryck kommer att bestå eller inte. Kommer den att vara lika bra som man minns den? Kommer man att lägga vikt vid andra delar av den än tidigare?

Ät mig av Agnès Desarthe. Sekwa förlag, 2010.

När jag första gången läste Ät mig av Agnès Desarthe hade den ett magiskt skimmer över sig; miljön, relationerna mellan karaktärerna, själva språket i den. När jag nu läst om den har kanske skimret fördunklats, men boken stannar ändå hos mig efter utläsningen.

Nytt okonventionellt liv

Myriams liv krackelerade när hon gav sig ut på djupt vatten och hon lämnade familjen bakom sig. I ett par år levde hon kringflackande och försökte trycka bort sin skam och sina minnen.

Men nu tar hon steget. Hon uppfyller sin dröm och öppnar egen restaurang, Chez moi (Hemma hos mig) och där får hon utlopp för sin kreativitet. Dofterna och smakerna manar henne framåt.

Men Myriam är inte konventionell, hon bryter mot reglerna då restaurangen samtidigt är hennes hem.

Inom Chez mois trygga väggar går Myriam igenom alla egenföretagares våndor. Men framförallt möter hon människor av alla de slag, människor vars liv hon inte kan låta bli att engagera sig i. Och de engagerar sig i henne. Vågar hon släppa in dem i sitt sargade hjärta?

Håller för omläsning

Ät mig är skriven på en poetisk prosa. Med det menar jag inte att den är så symbolisk att den blir svårläst. Men tankar och känslor följer definitivt inte de vanliga banorna och det finns inget klichéartat i de känslostormar och handlingar karaktärerna låter oss ta del av.

Lägg till detta ett kvarter i metropolen Paris och ett antal karaktärer som inte vill någon något ont, men som definitivt inte är rättrådiga.

Med dessa komponenter har vi en bok det är svårt att lägga ifrån sig. Det är också svårt att sätta fingret på vad det är som fångat ens intresse. Här finns inga spektakulära händelser, bara vanliga liv med en absurd twist.

Ät mig höll alltså för en andra läsning. Den kanske inte drabbade mig lika hårt den här gången men en del av skimret finns kvar.

Marika

Skrivet av Marika

Tycker att man ska läsa det man känner för att läsa. Läser allt från Anna Karenina till facklitteratur om psykologi till Charlaine Harris True Blood-serie.

Humoristiskt om en vistelse på psykakuten

Humoristisk och underhållande, men med ett stort allvar i bakgrunden. Tragiskt men samtidigt inger den hopp och bjuder på mycket feelgood. Hur man gör succé på dårhus är en bergochdalbana av känslor.

Hur man gör succé på dårhus av Emmy Abrahamson. Albert Bonniers förlag, 2018.

Hur man gör succé på dårhus har hajpats på flera bokbloggar, så jag valde att lyssna på vad som visade sig vara en fantastisk författaruppläsningen av boken.

Stand up-komiker blir inlagd på psyket

Maja försöker göra karriär som ståuppare. Det går inte lysande, men det gör ingenting i hennes liv. Sedan hennes mammas pessar gick sönder och hon kom till världen har det varit motigt. Vissa dagar är livet fantastiskt och hon går på som en ångvält, men tätt följd av de ljusa dagarna står Sven och väntar. Sven är hennes depression.

På sistone har det blivit lite mycket. Hon har brutit sig in i en stuga för att stjäla sprit, avtapetserat sin bästis väggar till hälften som en överraskning, och missat den viktigaste chansen i sin karriär på grund av en ilsken rysk hund. Men det är väl inget att bli inlagd på psyket för, eller?

Härlig, avslappnande ljudbok

Jag uppskattar verkligen sättet Emmy Abrahamsson läser upp sin bok. Hon är skådespelare och ger sin bok och karaktärer liv. Boken är full av humor, men där finns också ett påtagligt allvar.

Andrea__

Skrivet av Andrea

Läser allt som intresserar, vilket är det mesta. Tycker att all sorts litteratur fyller en funktion och att det inte finns någon litteratur som är finare än någon annan.

Hjälteberättelser från den grekiska mytologin

Nyligen hamnade ett par böcker om mytologi på min läslista. En av dem återberättar dåden som grekiska hjältar enligt legenden utfört. Här blandas list, illvilja, fysisk och psykisk styrka med magiska väsen och inblandning av gudar.

Tales from the Greek Legends av Edward Ferrie.

I Tales From the Greek Legends av Edward Ferrie samlas dåden som utfördes av Herakles, Jason, Perseus och Theseus.

Dessa hjältar skickades ut på diverse uppdrag som sågs som omöjliga men som de självklart klarade mot alla odds. Genom dem möter vi monster som bland annat Medusa, som har ormar istället för hår, den människoätande tjuren i labyrinten på Kreta och vakthunden Kerberos vid Hades portar.

Berättelser som fortsätter att intressera

Det som slår mig när jag läser dessa grekiska legender (som övertogs av romarna) är hur de har överlevt tidens gång. Vissa av historierna har blivit till språkliga uttryck och historierna och namnen känns igen från Homeros till de senaste årtiondenas TV-serier och filmer.

Uppenbarligen är det något med dem som tilltalar en publik som växlat i flera tusen år.

Tales From the Greek Legends är en bok jag läste ett par kapitel av då och då för att inte överväldigas av alla namn och äventyr. Som ju alla slutar lyckligt för huvudpersonen men inte alltid för dem i hans närhet.

Boken finns tillgänglig genom ljudbokstjänster.

Marika

Skrivet av Marika

Tycker att man ska läsa det man känner för att läsa. Läser allt från Anna Karenina till facklitteratur om psykologi till Charlaine Harris True Blood-serie.

När det förflutna hinner ikapp

En ny hjältinna har gjort entré på Sveriges deckarscen. Susanne Boll har nyligen släppt Eldsystrar och eftersom det står att det är en ”Vera Lilja-thriller” antar jag att fler böcker är planerade.

Eldsystrar av Susanne Boll. Bokfabriken, 2018.

Eftersom karaktären Vera Lilja jobbar som psykolog är förutsättningarna stora för många olika situationer och karaktärer samtidigt som man förflyttas utanför polisens högkvarter.

Begravda tragedier upp till ytan

Vera Lilja är orolig. Hennes favoritklient Ayana dyker inte upp på deras avtalade terapisession. Samtidigt har Veras mottagning varit utsatt för rasistiska attacker. Hänger dessa händelser ihop?

När nyheten så kommer att Ayana är spårlöst försvunnen samtidigt som någon från Veras hemstad kontaktar hennes handikappade syster, börjar Vera undra. Är det Ayana eller Vera själv som är måltavlan?

Långsamt börjar Vera förstå att hennes barndomstrauma, eldsvådan som krossade hennes familj, har lyft sitt fula huvud ovanför ytan. Vera kan inte längre begrava tragedin under påtvingad glömska och tystnad. Hon behöver hjälp för att rädda sig själv och Ayana.

Bra psykologisk thriller, men som deckare bjuder den inte på något nytt

Jag är inget stort fan av deckare men tycker däremot om psykologiska thrillers. De innehåller ofta mångskiftande karaktärer och det är intressant att läsa om människors beteenden och reaktioner på olika tankar och situationer.

Upplägget i Eldsystrar liknar Camilla Grebes och Åsa Träffs böcker om psykoterapeut Siri Bergman. En huvudperson som arbetar med att hjälpa människor till sinnesfrid och utveckling men som själva i sina privatliv bär på djup smärta.

Mitt intryck av Eldsystrar är delat. Jag tycker om upplägget och beskrivningar av terapisessioner med allt som avslöjas om människors inre, oavsett vad de visar på ytan. Huvudperson Vera Lilja är också intressant med sin personlighet vilken består av lika delar empati och kyla. Hemligheter dyker upp från alla håll, även där man minst anar det. Dessa saker gör att jag behåller intresset för boken.

Samtidigt är detta en mycket typisk deckare/thriller som inte bjuder på något utöver det vanliga. Och för mig som inte är en deckarläsare behövs det. Jag har också svårt för de groteska detaljer som beskrivs och de genomgoda karaktärer som står vid Veras sida. Jag gissar att de kommer att falla från Veras piedestal i kommande böcker.

Men så märker jag att jag är nyfiken på mer. Jag vill veta hur det går för Vera Lilja, hennes kärleksliv, familj och vad hon stöter på i sitt jobb. Jag tror också Eldsystrar är något för alla de deckarfantaster som finns.

Marika

Skrivet av Marika

Tycker att man ska läsa det man känner för att läsa. Läser allt från Anna Karenina till facklitteratur om psykologi till Charlaine Harris True Blood-serie.

Komisk och tragisk tidsresa

Ibland händer det… Den där känslan man får när en bok fångar en från första sidan. Det är inte ofta men desto trevligare när en sådan bok dyker upp. För mig verkar det också vara så att om det här händer så brukar boken hålla hela vägen.

Hjärtats osynliga raseri av John Boyne. Wahlström & Widstrand, 2018.

Den bok som lyckades med detta konststycke är Hjärtats osynliga raseri av John Boyne.

Om att hitta sin plats

Det är 1945 på Irlands landsbygd och 16-åriga Catherine är gravid. Katolska kyrkans präst sparkar henne bokstavligt talat ut ur kyrkan, hennes familj vill inte ha med henne att göra. Utan skyddsnät måste hon alltså skapa sig ett nytt liv.

Catherine är stark och hon vill aldrig mer låta någon auktoritet, vare sig det är kyrka, statsmakt eller familj, styra över henne. Hon inser dock sina begränsningar och adopterar bort sitt nyfödda barn till en förmögen familj.

Sonen Cyril hamnar hos en mycket udda familj. Maude Avery är författare som sitter dagarna i ända och skriver i en tjock dimma av cigarettrök. Charles Avery är en fifflande finansman. De gör korta nedslag i Cyrils liv och han undrar livet igenom varför de adopterade ett barn. De är vänliga och distanserade, varken mer eller mindre.

Cyrils liv blir ett sökande efter sin plats, att gömma den han är under lögner av rädsla för att bli bortstött. Men allteftersom åren går får han ändå uppleva kärlek och vänskap.

Dessutom ska hans och Catherines vägar mötas många gånger. Men kommer de att förstå att de är mor och son?

En berättelse om västvärldens utveckling

Hjärtats osynliga raseri är en tidsresa i vår moderna historia. Med början 1945 gör vi nedslag i Cyrils liv med ett antal års mellanrum ända fram till 2010-talet. På detta sätt följer vi utvecklingen i Irland, men även västvärlden, de senaste 70 åren.

Det är verkligt fascinerande att se hur utvecklingen gått framåt vad gäller människors inställning till till exempel barn födda utom äktenskapet och homosexualitet. Och hur den ibland stannat vid det gamla.

Det här är en bok som beskriver allvarliga ämnen på ett komiskt vis. Det är mycket dialog och där osar det av torr, svart humor. Precis min typ av humor.

Det är också fascinerande att följa Cyril genom hela hans liv och den förändrade verklighet han bebor. Visst är otroligt många romaner historien om en person från liv till död, men genom den författarteknik Boyne valt blir utvecklingen desto tydligare.

Vi börjar 1945 när Catherines graviditet blir känd i hennes hemby, nästa nedslag sker 1952 när Cyril som liten pojke bor hos Averys och så hamnar vi därefter i 1959 när han bor på internatskola. Så fortsätter det fram till nutid.

Dessa klart definierade kapitel och hopp fram i tiden gör det så tydligt både hur Cyril växer upp och utvecklas, men även hur samhällsandan har varit under perioden.

Bok som griper tag

Hjärtats osynliga raseri griper tag i mig från den första, omstörtande meningen. Jag förundras över hur det varit för inte så länge sedan, till och med i min egen livstid, jämfört med hur det är idag. Och vilket håll kommer utvecklingen att gå härifrån?

Jag tycker om de humoristiska dialogerna och jag bryr mig om karaktärerna. Hjärtats osynliga raseri hoppas jag många upptäcker!

Marika

Skrivet av Marika

Tycker att man ska läsa det man känner för att läsa. Läser allt från Anna Karenina till facklitteratur om psykologi till Charlaine Harris True Blood-serie.

Ondska och övernaturliga krafter

Böckerna om Maja Grå av Amanda Hellberg är deckare där det övernaturliga spelar en framträdande roll. I mina ögon är de spännande spökhistorier. Den allra första boken i serien, Styggelsen, som jag precis läst, har dock en lite annan utformning.

Styggelsen av Amanda Hellberg. H:ström förlag.

Det är 2006 och Maja Grå jobbar för tillfället som städare på ortens vårdcentral. Det är sommar och det ligger en tung, slö känsla över bygden. Maja kan dock inte slappna av. Hon har en förmåga att se och höra det andra inte märker. Sitter hon och fikar med en vän kan hon plötligt se fasansfulla scener från det förflutna spelas upp.

Denna sommar börjar hon känna av en närvaro. Något följer med henne vart hon går och vill henne något. Men vem är denna ande och har den goda eller onda avsikter gentemot Maja?

På 1940-talet kom ett kringresande sällskap till orten. Denna marknad var en stor händelse och folk kom för att köpa godis, satsa lyckan på tombola och se de märkvärdigheter de förde med sig. Som till exempel Signa och hennes pappa som uppträder som andeskådare och trollbinder publiken.

Men i publiken finns en person som ser att hon kan få nytta av Signa i den spiritistkyrka hon är med i. Det leder till handlingar som är så fulla av ondska att det är svårt att ta till sig.

En bok som kräver is i magen

Jag har tyckt mycket om de böcker av Maja Grå jag tidigare läst, Tistelblomman och Döden på en blek häst. De är spökhistorier i en miljö jag känner till och tycker om. Vissa skulle kanske kalla dem mys-rysare.

Styggelsen är första boken om Maja Grå och den är lite annorlunda. För att vara helt ärlig kanske jag aldrig skulle ha läst fler böcker i serien om jag läst dem i kronologisk ordning. Varför?

Även Styggelsen är en bra bok med mycket atmosfär. Men den är också full av detaljer om de fruktansvärda saker människor kan göra mot varandra. Jag mådde helt enkelt lite dåligt av att läsa om vad barnet Signa utsattes för. Så, som jag sagt om andra böcker, man måste nog ha lite mer is i magen än vad jag har för att läsa denna bok.

Marika

Skrivet av Marika

Tycker att man ska läsa det man känner för att läsa. Läser allt från Anna Karenina till facklitteratur om psykologi till Charlaine Harris True Blood-serie.

Roman som inte räds de svåra frågorna

Nu var det ett tag sedan jag läste ut Änkan. Under tiden som har gått har jag hunnit läsa flera andra bra böcker som jag tänkt mycket kring, men Änkan har funnits kvar och skavt. Det är inte bara storyn som är obehaglig i Fiona Bartons roman, även sättet hon bygger upp berättelsen på skapar en hotfull stämning. Dessutom blir jag arg och frustrerad på karaktärerna i boken.

Änkan av Fiona Barton. Massolit förlag, 2016.

Jean Taylors liv har ställts på ända, ännu en gång. Hennes make Glen har omkommit efter att ha blivit påkörd av en buss och nu står pressen, tidningar och tv, utanför hennes dörr igen. För hon har varit gift med en man som anklagats för ett av de värsta brotten: att ha fört bort och mördat ett barn. Han har varit monstret som medierna har skrivit om, jagat och på förhand dömt – och hon har varit kvinnan som trofast stått kvar vid hans sida.

Glen friades i rätten från anklagelserna, men nu när han är död känner sig Jean redo för att tala ut. Berätta att det kan finnas ett uns sanning i det som pressen har antytt och alla trott. Att Glen faktiskt var ett slags monster. Och förklara hennes del i den hemska historien.

Obehag, ilska och frustration

Det här är en av de bästa böckerna jag läst hittills i år. Den är spännande och obehaglig, hos mig väcker den frustration och ilska, jag blir äcklad och arg, och den radar upp flera aktuella frågor som jag har funderat länge över.

Änkan berör många samhällsfrågor som växt sig större med de möjligheter som internet bjuder på: pedofili, barnporr och de mörka nätverk som finns på webben. Den skildrar också synen på kvinnor, ofrivillig barnlöshet, att befinna sig i beroendeställning och medias drev mot privatpersoner som förstör livet för hela familjer.

Den här boken innehåller alltså mycket stora, tunga frågor, men det blir inte för mycket. Det här är en bok som kräver din fulla uppmärksamhet, och du kommer vilja ge den det.

Andrea__

Skrivet av Andrea

Läser allt som intresserar, vilket är det mesta. Tycker att all sorts litteratur fyller en funktion och att det inte finns någon litteratur som är finare än någon annan.