STONER
John Williams
Natur & kultur, 2014
ISBN: 9789127137998
(Stoner, 1965)

Recensent: Marika Mandrean

StonerWilliam Stoner växer upp på en fattig bondgård i Missouri där livet är ett konstant slit med den torra jorden. Hans liv är menat att utspelas här men allt tar sin vändning när fadern skickar honom till universitetet för att studera agronomi. I utbildningen ingår en översiktskurs i litteratur i det mötet öppnas Williams ögon för något helt nytt och kärlek uppstår.

Efter utbildningen blir William kvar på universitetet som lärare och när han en dag möter den svala, överspända Edith har han också hittat sin fru. Men äktenskapet blir en kamp där dottern används som redskap. William, undfallande och tystlåten, har inte de verktyg och egenskaper som krävs och låter allt för många gånger sin egen lycka stå tillbaka.

Stoner av John Williams kom ut första gången 1965 men har på senare år fått en renässans. Den prisas nu av kritikerna och har blivit en försäljningssuccé. Orsaken är inte dess handling utan dess språkliga framförande. Med ett kargt språk och många understatements blir det något poetiskt av det. Detta då det i Stoners liv inte händer särskilt mycket men John Williams ändå lyckas få fram hans inre känslostormar.

Med det sagt har jag ändå svårt för boken. I mina ögon handlar det om det meningslösa i livet, den vardagliga kampen, och detta är jag inte särskilt intresserad av att tillbringa min lediga tid med att läsa om.

William Stoners karaktär är också så långt ifrån dagens filosofi om individualitet och personlig lycka framför kollektivets, att det kan vara svårt att förstå varför Stoner tillåter människor att behandla honom som de gör. När till exempel hans fru Edith utan förvarning kastar ut hans saker från hans arbetsrum i hemmet för att själv lägga beslag på utrymmet, vill jag ruska om Stoner. Ta inte bara tyst dina saker och bär iväg med dem till ett krypin, ta strid!

Ja, Stoner av John Williams är vackert skriven, men lämnar mig frustrerad över hans beteende och uttråkad av att läsa om det meningslösa i livet.

Marika

Skrivet av Marika

Tycker att man ska läsa det man känner för att läsa. Läser allt från Anna Karenina till facklitteratur om psykologi till Charlaine Harris True Blood-serie.

Om det meningslösa livet
Taggar:                                 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *