Med översättningen av Lewistrilogin slog Peter May igenom i Sverige. Dessa böcker hade den traditionella deckarhistorien som grund (polis med trassligt privatliv som löser brott) men tillförde något mer. Detta ”mer” var gamla traditioner från skotska Hebriderna. Detta koncept hittar vi även i Mays Entry Island.

Entry Island av Peter May. Modernista, 2016.

På den isolerade kanadensiska ön Entry Island sker ett brutalt mord. Kriminalaren Sime med ett team av kolleger blir utskickade dit från Quebec. Mordet verkar inte vara komplicerat och de räknar med att snabbt komma hem igen.

Riktigt så lätt blir det inte. Affärsmannen James Cowell har mördats i sitt hem. Hans hustru Kirsty påstår att en inkräktare attackerat henne och att James dödats när han försökte hjälpa henne. Inga spår finns dock av inkräktaren och Kirsty blir misstänkt.

Sime är dock inte så säker. Han har en underlig känsla av att han träffat Kirsty tidigare, vilket är omöjligt, och ser brister i indicierna mot henne.

Sime är dock inte riktigt tillräknelig för närvarande. Hans privatliv har kraschat och han mår psykiskt dåligt. Allteftersom mordutredningen fördjupas hemsöks han av historier han som barn hört av sin mormor. Det är historier från en anfader som utvandrat från Skottland och hans upplevelser under den stora utrensningen i Skottland och som immigrant i Kanada.

Men hur hänger detta ihop med våldet på Entry Island?

Full av klichéer, men med intressanta historiska tillbakablickarna

Mitt intryck av Entry Island är tudelat.

Å ena sidan:

May är duktig på att ge det förflutna liv och förmedla levnadsvillkoren människor i forna tider hade. Jag lär mig massor av att läsa hans böcker: om Skottland, dess brutala historia av utrensningar där godsägare skickade iväg människor från deras hem till exempel eftersom det var lönsammare att ha får på marken.

I Entry Island får jag dessutom veta mycket om de vågor av immigranter som kom till Kanada under 1800-talet. Till skillnad från migrationen till USA är det inte lika välkänt.

Å andra sidan:

Nutidshistorien är en helt vanlig mordgåta med alla möjliga klichéer. Här finns den svårmodiga polisen med det trassliga privatlivet som tar dumdristiga beslut. Och här finns den vackra och mystiska mordmisstänkta kvinnan som polisen dras till. Inte mycket nytt under solen i polisromanernas genre alltså.

Jag har också svårt för den teknik May använder för att länka samman nutid och dåtid. I mitt tycke känns det krystat men jag kommer inte att gå närmare in på hur det görs. Det får varje läsare själv upptäcka.

Slutsats:

Eftersom jag ser både fördelar och nackdelar med Entry Island blir det egentligen två frågor till mig själv som avgör om jag rekommenderar boken:

  • Hade jag nöje av att läsa den?
  • Fick jag ut/lärde jag mig något av den?

Och svaret på båda frågorna är ”Ja”.

Marika

Skrivet av Marika

Tycker att man ska läsa det man känner för att läsa. Läser allt från Anna Karenina till facklitteratur om psykologi till Charlaine Harris True Blood-serie.

Mord och mörka perioder i historien
Taggar:                                                         

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *