Vi på Bibliophilia älskar historiska romaner. En välresearchad och välskriven sådan kan bli både en gripande läsupplevelse samtidigt som det är en historielektion. Anna Laestadius Larsson är, enligt mig, en av de bästa författarna inom den genren just nu. Hennes specialitet är att belysa hur kvinnors liv sett ut genom historien.

Jag har precis lyssnat färdigt på Anna Laestadius Larssons roman Hilma, som är baserad på Hilma af Klints fascinerande liv. Det är en bra bok, men den slår inte Laestadius Larssons trilogi om kvinnorna i Gustav III:s närhet i 1700-talets Stockholm. Det är böcker som lämnade stort avtryck hos mig och som jag kan tänka mig att läsa om framöver. Därför vill jag tipsa om dem igen.

Barnbruden, Pottungen och Räfvhonan av Anna Laestadius Larsson. Piratförlaget 2013, 2014 och 2015.
Barnbruden – första boken

I juni 1774 anländer Hedvig Elisabeth Charlotta till Stockholm från Tyskland. Hon är femton år gammal och den yngsta kungliga bruden i Sveriges historia. Gustav III och hans hov har förberett ett ståtligt mottagande. Förväntningarna på flickan är höga, hon ska gifta sig med kungens bror Karl och skänka landet den tronarvinge man så länge väntat på.

Den omsvärmade adelsfröken Sophie von Fersen förbannar tyst sin mor som tvingar henne att passa upp på den trilskande tyska barnrumpan, i tankarna är hon på bal i prins Fredriks armar. Och långt under slottets vackra paradvåningar vaknar Pottungen – den stumma flickan som tar hand om andras skit.

Pottungen – andra boken

Det är mars 1792 och Gustav III ligger död på Stockholms slott. På balkongen visar den nye regenten hertig Karl upp sig för folket. På borggården nedanför står Johanna som en gång var slottets pottunge med ett krampaktigt grepp om sin son Nils. Hon om någon vet vad hertigen är kapabel till.

I Stockholm lurar kopplerskor på krogarna, plitar griper lösdriverskor på gatorna och för en ogift mor är de flesta försörjningsmöjligheter stängda. Men Johanna är ändå fast besluten att glömma det som varit och skapa sig ett bättre liv. Hon vet bara inte hur.

Inne i slottets förgyllda salar drömmer hertiginnan Charlotta om inflytande och makt. Tillsammans med sin hovmästarinna Sophie samlar hon tidens vittra fruntimmer i den hemliga kvinnosalongen Blåstrumporna.

Räfvhonan – tredje boken

Det är juni 1810 och på terrassen till det Fersenska palatset brinner det en eld. Grevinnan Sophie Piper rör sig oroligt fram och tillbaka, göder elden med brev och avskrifter som under inga omständigheter får hamna i orätta händer. På Stockholms gator hörs pöbeln ryta: De ska hänga räfvhonan i hennes egna tarmar och sedan supera på Haga.

Där förbereder sig drottning Charlotta på flykt. En båt väntar nere i Brunnsviken för att föra henne bort om folket bestämmer sig för att anfalla slottet. De är båda offer för en omsorgsfullt planerad hatkampanj som dirigeras från Glada tackan. En krog som ägs av Johanna, som en gång kallades Pottungen och var Charlottas tjänsteflicka.

Fantastiska karaktärer ger 1700-talets Stockholm liv

Det dessa tre böcker har gemensamt är att de är fyllda av fantastiska karaktärer, från samhällets alla delar. Det är en blandning av kungligheter, hovfolk, roddarmadamer, krogägare och prostituerade, baserade på människor som har funnits i verkligheten eller helt påhittade personer. Men tillsammans ger de en bild av hur det var att leva som kvinna i Stockholm under 1700-talet, i alla samhällsklasser.

Andrea__

Skrivet av Andrea

Driver Bibliophilia.se. Läser allt som intresserar, vilket är det mesta. Tycker att all sorts litteratur fyller en funktion och att det inte finns någon litteratur som är finare än någon annan.

Kvinnors liv och ställning i 1700-talets Stockholm – missa inte Laestadius Larssons romaner

2 reaktion på “Kvinnors liv och ställning i 1700-talets Stockholm – missa inte Laestadius Larssons romaner

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *