Göran Rosenberg är en av författarna som är nominerad till årets Augustpris. I sin bok Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz berättar han om sin fars resa från ghettot i Lodz till Södertälje i Sverige.

En man stiger av tåget en augustikväll 1947. Platsen är en svensk småstad och mannens resa till platsen har gått via ett antal av tyskarnas koncentrationsläger. Sverige är tänkt att vara räddningen, början på ett nytt liv, men mannen möter fördomar och ensamhet. Och skuggorna från Auschwitz vill aldrig riktigt lämna honom.

Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz är en personlig barndomsmemoar, Göran Rosenbergs berättelse om sin fars historia och sin egen barndom. Det är en bok om hur hans föräldrar blir förflyttade från Lodz till koncentrationsläger efter koncentrationsläger, hur de kommer ifrån varandra för att sedan finna varandra igen. Om hur hans far kommer till Sverige, men hur han aldrig lämnar Auschwitz. Det är en gripande berättelse om en människa som lyckas fly helvetet, men vars ärr är så djupa att han aldrig kommer kunna lämna det.

Göran Rosenberg berättar för Bibliophilia om hans mest personliga bok, som snabbt har blivit en av hans mest älskade.

Varför valde du att berätta din fars historia just nu?
– Jag valde inte att berätta den just nu, det var berättelsen som valde att bli berättad just nu, eller snarare valde att ta så här lång tid på sig. Idén har jag haft i trettio år. Ja, egentligen inte en idé utan en föresats att någon gång försöka utan att riktigt veta om det någonsin skulle bli möjligt. Så här långt kommen i livet hade jag inte längre några ursäkter för att inte försöka.

Har ni pratat mycket om dina föräldrars tid i koncentrationsläger?
– Vi pratade ingenting. Det jag skriver i boken har jag tagit reda på i efterhand. Likväl har jag valt att berätta den i presens och ur barnets perspektiv, det är lika mycket en bok om minnet som om mig och min far.

Varför har du valt att berätta historien i skönlitterär form?
– Jag tänkte uppriktigt sagt inte på vad slags form det var jag skrev i. Boken överskrider nog de vanliga genregränserna. En del recensenter har beskrivit den som en roman. Själv kallar jag den en barndomsmemoar. Den bokstavliga betydelsen av skönlitteratur är annars skön, vacker, välskriven litteratur. På tyska heter det på motsvarande sätt Belletristik. Den anglosaxiska uppdelningen i fiktion och icke-fiktion har blivit alltmer ofruktbar. Vart hör den litterära essän hemma till exempel? Eller en bok som den här. Jag är mycket glad över att inte ha hamnat i fackboksklassen.

Vad betyder det för dig att boken är nominerad till Augustpriset?
– Det är andra gången för min del, första gången var 1996 med Det förlorade landet i fackboksklassen, och jag är lika glad och tacksam den här gången. Överhuvudtaget har mottagandet av boken tagit mig med överraskning. Jag trodde att det här skulle bli min mest privata och därmed minst allmängiltiga bok. Jag hade fel.

Titel: Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz
Författare: Göran Rosenberg
Förlag: Albert Bonniers Förlag
ISBN: 9789100126278

Intervju: Göran Rosenberg om Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz

En reaktion på “Intervju: Göran Rosenberg om Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *